Sven  Grenander 1878-1973

Lektor från 1914 till 1943 i Västervik (H).
Född 1878-03-07 i Norrköpings Hedvig (E). [1]
Döpt 1878-04-07 i Norrköpings Hedvig (E). [1]
Faddrar: Grosshandlare Carl Olof Vilhelm Sandberg (Morfar). Prost Per Hampus Scherini. Grosshandlare Josef Scherini. Kyrkoherde Engstrand. Doktor Sandberg. Otto Scherini. Maria Lovisa (Mika) Scherini. Mina Scherini. Lotten Scherini. Jenny Sandberg. Ebba Scherini. Thea Scherini.
Död 1973-11-06 i Västervik (H).

Levnadsbeskrivning

Sven föddes i Norrköping Hedvig i Östergötland den 7 mars 1878 som den yngste av två bröder. Hans föräldrar var prästsonen Otto Göthe Grenander från Östra Broby utanför Kristianstad och dennes hustru Alfhild Georgina Sandberg, dotter till grosshandlaren Carl Olof Vilhelm Sandberg, vilken 1838 grundat handelsfirman COW Sandberg. Vid ingången av 1870 hade Svens far och morbror, Carl Hugo Sandberg, blivit upptagna som bolagsmän i firman. Tre av modern Alfhilds morbröder hade även de startat en handlarrörelse, Scherini och Compani, så släkten var väletablerad i staden.

Sven och hans äldre bror, Max, växte upp i centrala Norrköping. Enligt en berättelse kunde bröderna från lägenheten se en frireligiös samlingsplats dit mycket folk gick. Pojkarna var nyfikna på vad det kunde vara som hände därinne och en dag bestämde de sig för att göra ett besök för att se efter. De var på plats tidigt för att få bra platser och inväntade nyfiket föreställningen. Showen var inte vad de hade tänkt, varför Max, som var den äldre av bröderna och kanske därför lite mer företagsam, satte en näsduk för ansiktet och låtsades att han blödde näsblod och kunde därigenom smita ut. Sven var nu ensam kvar och funderade en stund på hur också han skulle kunna ta sig därifrån, varefter även han satte en näsduk för ansiktet och, under förevändning att även han plötsligt drabbats av näsblod, smet därifrån.


Sven och Max
Sven och Max Grenander.

Sven och hans bror Max brukade tillbringa somrarna på morfaderns egendom Runstorp vid Roxens norra strand. Närheten till vatten och tillgång till båtar gav tidigt pojkarna intresse för segling, något Sven redogör för i sina "Seglarminnen" från 1926. Bröderna hade tillåtelse att använda roddbåtarna som fanns på egendomen bara de inte begav sig utanför egendomens halvmillånga strands vassar, något pojkarna tydligen lätt glömde när de kommit utom synhåll från bryggan.

När Sven var i tio-elvaårsåldern började intresset för segling begynna då pojkarna kom på att de lättare kunde ta sig till det badhus beläget dryga kilometern öster om bryggan, där de ett par timmar dagligen befanns sig, om de använde en båtshake som mast och riggade denna med ett badlakan. Sommaren 1892 beställde pojkarna i hemlighet ett segel från en segelmakare i Norrköping. Det kostade 13 kronor och skulle användas till en båt kallad "Dalpilen".

Våren 1895 hade bröderna lyckats övertyga föräldrarna att det var mindre farligt att segla med en riktig segelbåt än med roddbåtarna. För sina besparingar på 500 kronor inköptes en 24 fots halvdäckad båt: "Ceres", byggd 1888 på Heggblads varv i Norrköping. Den var ursprungligen avsedd för kappsegling på Bråviken för varvsägarens egen räkning och hade vunnit ett tjugotal priser, men eftersom båtarna utvecklades och nya modeller tillkom minskade de framtida vinstmöjligheterna, varför han sålde båten.
Den 3 juni 1895 låg så Ceres för ankar utanför Runstorps brygga, brödernas första riktiga segelbåt.


Runstorp med brygga
Runstorp med brygga.
Tavla tidigare i Sven Grenanders ägo.
Foto: Robert Grenander.

Ceres
Ceres. ur "Seglarminnen" 1926.

Sven beskriver i "Seglarminnen" sommaren 1895 som sin första "sjösommar" även om båten brukade ligga vid Runstorp om nätterna och dessa i allmänhet tillbringades i land. Sven och Max framförde Ceres i Roxen utan att bekymra sig om konsten att läsa sjökort. De många grundstötningarna detta medförde gav "en viss färdighet i konsten att taga båten flott". Den 12-13 juni 1895 företog bröderna en segelfärd med Ceres till slottsruinen vid Stjärnorp, det var deras första längre tur på Roxen. Under sommaren företogs nya turer till sjöns västra ände där målet var Linköpings eller Bergs slussar eller Vreta kloster.

Vintern 1895-96 lockade Östersjön och därför började planeringen för en expedition dit nästa sommar. I vetskapen om att större kunskaper erfordrades för denna expedition än för att segla på Roxen, föll det på Sven att studera alla läroböcker i ämnet, medan Max tog hand om de praktiska bestyren. Då knappt ingen svensk litteratur om segling fanns vid den här tiden, var det främst tysk och engelsk litteratur som gällde. Störst tid ägnades dock CA Petterssons "Lärobok i navigationsvetenskapen" vars begrepp klarnade tack vare V. af Klints "Sfärisk Trigonometri". Under våren blandades studier inför examen och utrustningsbestyr i "en rättvis blandning" och innan resan kunde påbörjas avlade Sven mogenhetsexamen vid Norrköpings läroverk.

Skansen ombord på Ceres hade endast rum för två personer och en av Svens skolkamrater hade bjudits in för att bröderna ansåg att en besättning om tre personer var lagom för sommarens expedition. Ett tält tillverkades att sträckas över bommen ovanför sittrummet så att ytterligare två kojplatser erhölls. Under detta tält tillbringade Sven nio somrar.

Tillbaka i Runstorp började planering inför det efterföljande årets seglats. Sven skriver att pojkåren hädanefter kunde anses vara ett passerat stadium, men att han förutom att även fortsättningsvis ägna somrarna åt allt mer avlägsna mål för segelfärderna, även valde att följa den gamla regeln att "man bör studera vad man har håg och intresse för" och valde därför nautiska ämnen för sina studier. Som licenciatämnen hade han astronomi och meteorologi. 1904 tog han sin fil. Lic. i Uppsala och anställdes därefter på Statens meteorologiska centralanstalt. Denna fasta året-runt-anställning övergav han så småningom för att dra nytta av lärarens förmån att vara ledig de, i svenska vatten, segelbara månaderna på året.

Någon gång 1906-07 förvärvade Sven kuttern Naima. För att finansiera seglingarna började han med skolseglingar; ett antal pojkar följde med på seglingarna och betalade för detta mot att de undervisades i segling.

Våren 1907 arbetade Sven på en handledning i nautisk meteorologi och oceanografi, eftersom navigationsskolorna hade behov av en modernare litteratur som ersättare för de föråldrade läroböcker som fanns. Vid ett besök vid Kungliga Nautisk-merorologiska Byrån i Stockholm för att studera de svenska fartygsjournaler som förvarades där, blev Sven mottagen av chefen för byrån, dr. F. som kunde berätta att han själv redan fått i uppdrag att utarbeta den nya läroboken i dessa ämnen och att stora delar härav redan låg för tryckning. F. sökte dock en lämplig person att för byrån räkning utföra magnetiska mätningar längs sveriges kuster och erbjöd Sven tjänsten.Sven tackade dock först nej till till denna tjänst då den skulle störa hans frihet under seglatserna. "Dr F. var dock en förträfflig övertalare" och lyckades till sist få Sven att ändra sin ståndpunkt då han själv fick bestämma över tidpunkt och område för mätningarna så att de kunde infogas i sommarfärdens rutt.

Somrarna 1908-11 seglade Sven omkring med sin kutter och betalande besättning och utförde dessa jordmagnetiska mätningar längs kusten från Strömstad till Stockholm. Långvarig stiltje kunde vara tålamodsprövande och arbetsresultatet kunde bli bättre med en motorbåt. Dessa synpunkter framfördes till dr. F. som instämde varför 5000 kronor anslogs till införskaffande av ett mätningsfartyg. Båten Berta inköptes från ett varv i Risör i Norge för 1450:- och en Bolindermotor köptes från Bastholmens varv vid Fiskebäckskil för 3.900:-


Naima och Bertha
Naima och Bertha. ur "Seglarminnen" 1926.

Med en "obefordrad magister ambulerande tillvaro" hade Sven sin lärartjänst på olika platser i landet. Han skall en tid ha undervisat i Göteborg och då underlåtit att besöka sin farbror, rådmannen Emil Ferdinand Grenander, som när han fick höra att brorsonen varit i staden utan att avlägga visit, skall ha yttrat:
-"Den pojken borde skickas på uppfostringsanstalt."

1912 disputerade Sven för doktorsgrad om sjöbrisen på den svenska Östersjökusten och utnämndes samma år till extra ordinarie lektor i Landskrona.

I juni 1912 hämtades Berta från Bastholmen för att utföra magnetmätningar längs Gotlands västsida samt kusten mellan Sandhamn och Sundsvall. Naima vinterankrades i Västervik "vars vackra omgivningar och för en seglare idealiska läge av gammalt lockat mig"

Somrarna 1908-11 utfördes de jordmagnetiska mätningarna enbart med Naima och somrarna 1912-15 användes även motorbåten Berta som hjälp och återlämnades efter avslutade mätningar till Kungliga Nautisk-meteorologiska byrån 1915.

Sensommaren 1914 utnämndes Sven till lektor vid läroverket i Västervik en tjänst han stannade på till sin pensinering 1943.

Den 16 augusti 1916 gifte sig Sven med Maria Persson från Högseröd i Skåne. Maja var med ombord under ett par somrar och hade övertagit rorkulten när det framkom till Sven att Naima som lämpat sig väl för långfärdssegling med en skara pojkar, lämnade en del övrigt att önska med avseende på damernas bekvämligheter ombord, varför hösten 1917 en vida större och mer komfortabel båt skulle införskaffas. Han köpte från Tyskland yatchen Unda II, som sedan fick heta Senta. Köpet gjordes upp den 1 jan 1918, men svårigheter att under kriget få båten från Tyskland gjorde att det dröjde till juni 1919 innan hon kunde seglas hem till Västervik. Bland annat ville tyska staten ha ersättning för metall, segelduk, tågvirke m.m. något den svenska handelskommissionen inte tillät utföras från Sverige.


Senta
Senta. ur "Seglarminnen" 1926.

Seglarminnen
Seglarminnen.

Den första Grenanderplaketten
Den första Grenanderplaketten.


Bibliografi:

Om långfärdssegling 1909
Astronomiens grunder 1912
Handbok för långfärdsseglare 1921
Båtprat 1925
Seglarminnen 1926
Pojkar och segling 1928


Strandvägen Bilder från Strandvägen 1972
Svenska Män och Kvinnor del 3

Gifte och barn

Gift 1916-08-16 [2]

Hulda Maria Josefina Persson. Född 1889-05-10 i Högseröd (M). [3]
Död 1985-01-29 i Västervik (H). [4]
Begravd på Matteus kyrkogård, Norrköpings Matteus (E).

Nils Grenander. Direktör för Sveriges Redareförening från 1961 till 1980 i Göteborg.
Född 1917-11-17 i Västervik (H). [5]
Död 2001-11-11 i Göteborgs Johanneberg (O).
Begravd 2001-11-29 i Göteborg.

Ulf Grenander. Professor i tillämpad matematik.
Född 1923-07-23 på Strandvägen 3, Västervik (H).

 
Sven Grenander. Född 1878-03-07 i Norrköpings Hedvig (E). [1] Död 1973-11-06 i Västervik (H). Lektor från 1914 till 1943 i Västervik (H).
f Otto Göthe Grenander. Född 1844-02-14 i Östra Broby (L). [6] Död 1916-02-12 i Norrköpings Norra (E). [7] Grosshandlare.
ff Påhl Grenander. Född 1791-05-07 i Malmö Sankt Petri (M). [8] Död 1850-05-24 i Östra Broby (L). [9] Nådårspredikant 1816 i Fjälkinge (L). [10]
Nådårspredikant till 1821 i Västra Sallerups kbfd (M). [10]
Fångpredikant från 1828 till 1841 i Karlskrona Amiralitetsförs (K). [10]
Kyrkoherde, mellan 1841 och 1850 i Östra Broby (L). [10]
fff Pähr Pålsson. Född 1757-02-24 i Haglösa nr 12, Lilla Slågarp (M). [11] Död 1834-08-26 i Malmö Sankt Petri (M). [12] Krögare från 1790 till 1834 i Malmö.
ffm Marna Johansdotter Klingenberg. Född 1771-03-05 i Börringe (M). [13] Död 1848-08-17 i Malmö Sankt Petri (M). [14]
fm Charlotta Gustafva Borgström. Född 1800-09-15 i Beseboda, Lösen (K). [15] Död 1879-06-01 i Motala (E). [16] fmf Eric Borgström. Född 1763-08-10 i Gumlösa (L). [17] Död 1818-05-17 i Sinclairsholm, Gumlösa (L). [18] Trädgårdsmästare, "ekonomidirektör", enl beslut av kungl majt.
fmm Gustafva Elsa Lundström. Född 1760 i Kviinge (L). [19] Död 1854-09-02 i Östra Broby (L). [20]
m Alfhild Georgina Sandberg. Född 1846-03-20 i Norrköpings Hedvig (E). [21] Död 1915-05-19 i Norrköpings Norra (E). [22] mf Carl Olof Vilhelm Sandberg. Född 1817-04-25 i Brevik, Eksjö landsförs (F). [23] Död 1898-09-16 i Norrköping. [4] Grosshandlare från 1838 till 1887 i Norrköping. [24]
mff Olof Sandberg. Född 1791-04-08 i Hökared, Sandhem (R). [25] Död 1848-05-28 i Jönköpings Kristina (F). [26] Skräddaregesäll från 1809 till 1818-06-...
Betjänt.
Källardräng.
Betjänt i Jönköping. [27]
mfm Stina Åkesdotter Sandqvist. Född 1778-08-14 i Svenshult, Sandseryd (F). [28] Död 1846-01-08 i Jönköpings Kristina (F). [29] Hushållerska.
mm Maria Lovisa (Mika) Scherini. Född 1819-06-30 i Locknevi (H). Död 1895-06-16 i Norrköping. [30] mmf Per Leonhard Scherini. Född 1772 i Skärstad, Södra Vi (H). Död 1848 i Kullerstad (E). Kyrkoherde, Kullerstad.
mmm Anna Lovisa Heller. Född 1788 i Misterhult (H). [31] Död 1857.

Källor

  1. SE/VALA/00270/C/6 (1868-1879) p 483
  2. Sveriges dödsbok 1947-2006 (utg.4)
  3. Sveriges dödsbok 1947-2003 (utg.3)
  4. Bouppteckning
  5. SE/RA/420401/01/H 1 AA/2052 (1917) p 507
  6. Östra Broby, none, födde, vigsel, död, 1834-1848 p 81
  7. SE/VALA/00271/F I/4 (1909-1920) p 167
  8. Malmö Sankt Petri, CI:4 p 706
  9. Östra Broby, none, död, 1849-1863 p 7
  10. Lunds stifts herdaminne. Ser. II Biografier 11 Västra och Östra Göinge
  11. Lilla Slågarp, none
  12. Malmö Sankt Petri, FI:3 p 778
  13. Börringe, none
  14. Malmö Sankt Petri, FI:4 p 189
  15. Lösen, none, födde, 1798-1841
  16. _scb Kristianstad, :658, vigsel, död, 1879-1879
  17. Hfl, men ej i f-bok, 1757 enl annan hfl (NB).
  18. Gumlösa, none, födde, vigsel, död, 1776-1849
  19. 26/1?
  20. Östra Broby, none, död, 1849-1863 p 23
  21. Norrköpings Hedvig, C:3 p 132
  22. SE/VALA/00271/F I/4 (1909-1920) p 153
  23. Eksjö lfs, CI: 1 p 122
  24. Magistraten i Norrköping
  25. Sandhem, C:4 p 80
  26. Jönköpings Kristina, F:2 p 327
  27. Husförhörslängd
  28. Sandseryd, C:1 p 139
  29. Jönköpings Kristina, F:2 p 300
  30. nb
  31. S Småland

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister