Grenander, släkt, härstammande från Grenås (numera Glänås) i Svanshals socken i Östergötland. Släktnamnet Grenander togs efter födelseorten Grenås av äldste kände stamfadern, kyrkoherden i Hägerstad och Oppeby i Östergötland Arvidus Nicolai Grenander (1650-1702). Hans son Nils Grenander. (1684-1738) var klockare på olika ställen i Skåne, först i Gässie, sedan i Tottarp och slutligen i Brösarp. Från hans tre söner torde nu i Skåne levande personer med namnet Grenander härstamma. Den yngste av dessa söner, skräddarmästaren Andreas Grenander (1725-1765), hade dottern Anna Maria Grenander (född 1751). Hon var sannolikt identisk med den Anna Maria Grenander (död 1807 vid 56 års ålder), som blev gift med sedermera kyrkoherden i Grolanda i Västergötland Jakob Lithander (1754-1831). Hennes son Elias Christopher Grenander (1774-1845), kyrkoherde i Skövde, professor och riksdagsman, blev stamfar för den nu levande s. k. västgötagrenen av släkten. En yngre son till honom, auditören vid Västgöta regemente, direktör i Städernas allmänna brandstodsbolag Johan Magnus Alfred Grenander (1824-1909), blev far till arkitekten Alfred Grenander (G. 1) och sjukgymnasten och konståkaren Henning Grenander (G. 2). Be.

1. Grenander, Alfred Fredrik Elias, arkitekt, född 26 juni 1863 i Skövde, död 14 juli 1931 i Berlin. Föräldrar:auditören Johan Magnus Alfred Grenander. och Julia Vahlström. - Efter studier vid Tekniska skolan och Tekniska högskolan i Stockholm 1881-85 fortsatte Grenander sin utbildning vid tekniska högskolan i Berlin 1885-87, praktiserade på arkitektkontor där och företog ett par studieresor till Italien och Sydtyskland 1889, varpå han fick anställning hos professor Wallot vid byggandet av bl. a. det tyska riksdagshuset 1890-97. Sistnämnda år blev han lärare vid arkitektavdelningen vid Kunstgewerbemiuseum i Berlin och 1905 professor där. Tillsammans med den tyske arkitekten 0. Spalding drev Grenander från 1890 en privat arkitektfirma i Berlin, vilken han 1900 blev ensam innehavare av och som snart kom att spela en ledande roll. Bland dess arbeten märkas greve F. von Hochbergs slott utanför Florens (1896-1907), Lutherska kyrkan i Guben (1902), firman Ludwig Lawes administratiousbygguad (1908-10), kontors- och fabriksbyggnader för Knorr Bremse A. G. (1914—18) och Svenska Victoriaförsamlingens kyrka i Berlin (1920-22) jämte en mängd villor, bostadshus, fabriker och offentliga byggnader i olika delar av Tyskland. En av firmans specialiteter var järnkonstruktioner, och 1900 fick den i uppdrag att utföra de berlinska Hochoch Untergrundbahnen, 1921 följda av Untergrundbahn Nord-Süd. Under dess ledning byggdes också Gotzkowsky-Brücke (1908-10). År 1911 kallades Grenander till lärare vid Vereinigte Staatsschulen für freie und angewandte Kunst i Berlin-Charlottenburg. - Grenander utförde även en rad smärre arbeten av olika slag, ss. gravmonument, inredningar och möbler, t. ex. gravmonumentet över svenske ministern i Berlin, friherre Hans-Henrik von Essen (1924). Han framträdde även som mönsterritare för konstindustriella föremål och ägnade sig speciellt åt formandet av metallbeslag. Det mesta han gjort karakteriseras av en utpräglad känsla för materialets inneboende krav. Grenander erhöll en mängd utmärkelser och var bl. a. ledamot av det statliga rådet av konstsakkunniga i Berlin. - Gift 1897 med Mary Juliana Åvall. Th. N.

2. Grenander, Henning, sjukgymnast, konståkare, född 4 aug. 1873 i Skövde. Bror till G. 1. - Efter realskolestudier och kontorspraktik flyttade Grenander 1896 till London, där han utbildade sig till sjukgymnast vid Henrik Kellgrens institut och sedermera var verksam som sjukgymnast i mer än 30 år, varefter han slog sig ned på den engelska landsbygden. Han är mest känd som en av de yppersta företrädarna för svensk konståkning på skridsko. År 1886 deltog han första gången i tävling, och senare segrade han såväl i skolungdomstävlingar som i nationella tävlingar, varefter han 1893 i Berlin vann europamästerskapet och 1898 i London som förste svensk världsmästerskapet i konståkning på skridsko. Grenander var särskilt framstående i den fria åkningen, inom vilken han skapade en speciell, efter honom uppkallad stil. - Gift 1901 med Isabella (Bella) Wilson. G. T.


Grenander, släkt från södra Skåne utan blodsband med släkten Grenander från Svanshals i Östergötland. En medlem. av den senare släkten, Nils Grenander, efterträddes som klockare i Gässie i Skåne av Lars Olsson (1688-1756), som jämte en son, studenten Olof (1720-1743), antog släktnamnet Grenander En dotterson till Lars Olsson Grenander var krögaren i Malmö Pehr Påhlsson (1757-1834), vilkens barn upptogo släktnamnet Grenander. Bland dem märkes amiralitetspastorn i Karlskrona, sedermera kyrkoberden i Östra Broby och Emmislöv i Skåne Påhl Grenander (1791-1850). Han blev far till a) provinsialläkaren i Naum i Västergötland fil. dr Alfred Viktor Grenander (1836-1896), b) justitierådmannen i Göteborg Emil Ferdinand Grenander (1838-1924), far till jägmästaren Tell Grenander. (G. 2), och c) grosshandlaren i Norrköping Otto Göthe Grenander. (1844-1916), far till fysikern Max Grenander (G. 1) och fysikern Sven Grenander. (G. 3). Re.

1. Grenander, Max, skolman, fysiker, född 6 november 1873 i Norrköping. Föräldrar: grosshandlaren Otto Göthe Grenander och Alfhild Georgina Sandberg. - Grenander avlade mogenhetsexamen i Norrköping 1892 och utexaminerades från Tekniska högskolan 1897 samt fortsatte sina studier vid Uppsala univeritet, där han blev fil. kand. 1899 och fil. lic. 1901. Han tjänstgjorde som vikarierande lektor i Västerås 1902, blev samma år lärare vid Tekniska skolan i Eskilstuna, där han var rektor 1903-39 samt lektor i matematik och mekanik 1922-39. Samtidigt var han 1922-39 rektor vid Eskilstuna stads skolor för yrkesundervisning. Sedan 1934 tjänstgör han som av Skolöverstyrelsen förordnad inspektor över Sveriges hantverksorganisations föreläsningar i Eskilstuna. Han är stiftande ledamot av Svenska fysikersamfundet. Mest bekant för allmänheten har han blivit genom en rad populärvetenskapliga arbeten i fysiska och tekniska ämnen, som skaffat honom en intresserad läsekrets särskilt bland ungdomen. - Gift 1902 med Nanny Hedvig Erika Erickson. S.R.

2. Grenander, Tell, skogsman, född 5 juni 1877 i Göteborg. Föräldrar: justitierådmannen Emil Ferdinand Grenander och Emma Fredrika Tornérhielm. Kusin till G. 1. - G. avlade mogenhetsexamen i Göteborg 1896 och utexaminerades från Ombergs skogsskola 1898 samt från Skogsinst. 1900. Efter assistentförordnanden i olika norrländska revir blev han statens skogsingenjör 1906. År 1915 utnämndes han till jägmästare i Rätans revir i Jämtlands län, och 1922-34 var han jägmästare i Enköpings revir (med placering i Uppsala). Grenander har utgivit flera skrifter rörande skogsskötsel, skogslagstiftning och skogliga organisationsfrågor. Särskilt må nämnas den av Svenska skogsvårdsföreningen prisbelönade "Samtal om skötseln af ett mindre skogsbruk i Norrland" (Skogsvårdsföreningens folkskrifter, 22, 1910; 2:a uppl. 1913) samt "Torfmarkerna och deras afdikning för skogsbörd" (Skogsvårdsföreningens folkskrifter, 31-32, 1913). Grenander var styrelseledamot i Norrlands skogsvårdsförbund 1914-15. - Gift 1909 med Gunborg Maria Magdalena Markgren. S.L.

3. Grenander, Sven, fysiker, segelsportfrämjare, född 7 mars 1878 i Norrköping. Bror till G. 1. - Grenander avlade mogenhetsexamen i Norrköping 1896 och blev i Uppsala 1904 fil. lic. samt 1912 fil. dr. på avhandlingen "Über das Erscheinen der Seebrise an der schwedischen Ostküste". Han var vikarierande adjunkt i Vänersborg 1909-11. extra ordinarie lektor i Landskrona 1912-13 och lektor i matematik och fysik vid Högre allmänna läroverket i Västervik 1914-43. Årligen 1908-15 hade han uppdrag att anställa och bearbeta jordmagnetiska undersökningar vid rikets kuster. Han har utgivit avhandlingen om de årliga temperaturväxlingarna i de svenska sjöarna och om temperaturerna i barometermaxima och minima samt läroboken "Astronomiens grunder" (1912; 4:e uppl. 1929). - Grenander har gjort en stor insats för segelsporten i Sverige. Åren 1907-29 gav han skolynglingar sjöutbildning på segelbåtar, och 1923 tog han initiativet till bildandet av Svenska kryssarklubben, som verkar för turist- och långfärdssegling. Han har skrivit flera förträffliga böcker om segling, ss. "Om långfärdssegling" (1909; 3:e uppi. 1920), "Handbok för långfärdsseglare" (1921) och "Seglarminnen" (1926). - Gift 1916 med Maria (Maja) Josephina Persson, S.L

ur Svenska Män och Kvinnor del 3 G-H (1946)

Back


BACK



Copyright © Bertil Grenander.