Andreas Prytz

Född 1590 i Arboga. [1]
Död 1655-04-07 på besök i Norrköping. [1]

Levnadsbeskrivning

ur: Östgötars minne, sid. 6. Odén (Stockholm 1902).
Andreas Johannis Prytz. Född i Arboga 1590; fadern prost i Söderköping. Student i Uppsala 1611, sedan utrikes; prästvigd 1613; fil. doktor 1619. Professor i Uppsala 1621; rektor i Linköping 1623; hofprädikant 1628; superintendent och kyrkoherde i Göteborg 1629; biskop i Linköpings stift 1647. Död i Norrköping 1655 7/4.

"Hans flit och saktmodighet gjorde honom allmänt älskad, likasom hans lärdom förut förvärfvat honom högaktning och beröm." Br. Egde förträffliga prädikogåfvor och ansågs som en af de utmärktaste andlige talare på sin tid. Hade mycket bryderi för kalvinisterna i Norrköping. Lemnade efter sig ansenlig förmögenhet. - Han har ock vunnit ett namn som dramatisk författare genom tvänne religiöst-historiska skådespel, hvilka åtminstone i formelt hänseende ej sakna förtjänster.

ur: Linköpings stifts herdaminne, del 1, sid. 25. Håhl. (1846).
Magister Andreas Prytz, född 1590 i Arboga. -Fadren Rector Scholæ ib. sedan Kyrkoherde i Söderköping. -Student i Upsala 1611. -Reste utrikes 1614, och besökte åtskilliga tyska universiteter. Magister i Upsala 1619. -Eloqu. Professor ibm. 1621. -Förmodligen för bättre utkomst skull blef han Rector Scholæ i Linköping 1623. Tillämnad Philos. pract. Lector i Linköping, öfvergaf han dock skolverket, och blef Kongl. Hofpredikant 1628. -Kyrkoherde och superintendent i Göteborg 1631. -Biskop i Linköping 1647. -Var en saktmodig och flitig Biskop, och hade mycket bryderi af Calvinisterna i Norrköping. Vid ett besök hos sin broder, Kyrkoherden Claës Prytz i Norrköping, sjuknade han och † der den 7 April 1655.
-Gift med Cathar. Stjernfelt, dotter till Peder Mattsson Stjernfelt på Ryd. 6 barn af hvilka 4 dogo i Göteborg. Sonen, Petrus, Secreterare på Distorp. En dotter gift med Biskop Enanders broder Enefelt.

ur: Göteborgs stifts herdaminne, sid 4-5.
Andreas Johannis Prytz. Född 1590 i Arboga. Fadern då rektor, slutligen pastor i Söderköping. Studerade in- och utrikes 1614 och följande åren. Blev magister i Uppsala 1619 samt professor i vältalighet 1621. Han var poet och skrev som professor till studenternas övning ett par skådespel med ämnen ur svenska historien, sådana de den tiden ansågos såsom en god vitterlek "till kristendomens förhärligande". Lär ha varit en utmärkt predikant, även hovpredikant, med "sällsynt lyckliga predikogåvor", och intill våra dagar har en tradition fortlevat, att hans predikan, då Gustavi domkyrka invigdes, skall ha varit särdeles god. Från rektoratet i Linköpings skola, mot vilket han för bättre utkomst utbytt sagda professur, utsågs han till superintendent i Göteborg 1629. Undanbad sig kallelsen till pastor primarius i Stockholm. Var vid riksdagarna 1633 och följande år. År 1635 synes prästmöte ha hållits i Göteborg.

Ur tvenne Kungliga Brev av drottning Christina. I det ena av den 14/1 1646 säges, att "helt och hållet Halland skall vara under hans Superintendentia… och skall han draga försorg at Guds saliggörande ord må uti alla församlingar der i Halland blifva rent och klart och oförfalskat predikat aldeles som det uti de prophetiska och apostoliska skrifter är förrättadt och uti den rätta äldsta och oförandrade så ock uti Upsala Concilio enhälleligen approberade och vedertagne Augsburg. Confessionen är declarerat vordet utan någon superstition eller mänsklig påfund." … Han "får alla de inkomster och rättigheter biskopen i Lunden (Lund) på ämbetets vägnar i dessa framledne år deraf haft och njutit hafver." Han förmenas till "diskretion", emedan "nationen (den halländska) är af naturen något sensibel". Det andra Kungliga Brevet av den 26/7 sammaa år föreskriver, att superintendenten skall tillsäga dem, "som hafva barn i Köpenhamn at the taga them tädan och sända tilbaka til the svänske Skolar och Academier"; Abel (Abild) skall vara ett särskilt gäll som hitills… Superintendenten hade frågat om de halländska prästerna skulle kallas till prästmöte i Göteborg. Kungl. Maj:t fann det betänkligt att draga dem ifrån deras förra ovanor… att man då antingen måste bruka våld eller låta det falla. Diskretion är bäst… Prästerna i Halland hade klagat, att de ej hava råd att sända sina barn till svenska akademier. Det skall dock ske, förklarade H. Maj:t. Studieskatten, som förr gick till Köpenhamn, skall nu till de fattiga studerandena i Halland bestämmas… Prästerna i Halland hade begärt likstol (ej brukligt i Danmark). Svar: betänklig.

Vid Gustavi domkyrkas invigning 1633 höll Prytz tvenne predikningar, som äro tryckta, den ena över Ps. 84 "Om kyrkors rätta bruk", den andra över 2 Kon. 8:2 o. följ. om "Kyrkors invigning". När kyrkans namn skulle utropas, säger Prytz: "Han (Gustaf Adolf) hafver också genom sin konungsliga godhet gjort det mästa och svåraste til denna sköna kyrkobygning. Fördenskull så nämne och kalle vi Göthaborger för oss och våra efterkommande denna kyrka Gustavi kyrka. Tig, Gustaf Adolph, den andra och stora, vår fordne allernådigste konung til evig tacksägelse, ära och beröm, för all trohet, godhet och barmhärtighet, som tu med oss gjort hafver." Predikningarna höllos den 10 augusti, Larsmässodagen, och följande dag och voro således tillika marknadspredikningar. Båda dessa slags predikningar (Larsmässo- och marknadspredikningar) ansågos av gammalt bland de viktigaste. Också synes nämnda invigningsdag årligen blivit firad i Göteborg långt in i nästa århundrade. -För övrigt utgivit likpredikningar. Bland dem över borgaren Jöran Hindrikssons hustru Mätta Bertilsdotter 1645, där det förklaras, huru "det är bättre vara gift med en god, from och gudfruktig maka, än vara ogift". Över rådmannen Spaldings maka Johanna Kenerdt 1646. Text 1 Mos. 3:14(!). 1. Hvilkas förskräckliga domar Gud som en sträng domare lät gå öfver djäfvulen, som Eva först bedrog, 2. hvilken lindrig och nådig domare… öfver Eva, icke som en domare, utan som en mild och barmhärtig fader.

1647 belv han biskop i Linköping. Hade här åtskilliga bekymmer för kalvinism i Norrköping, där de reformerta gynnade av De Geer. Dog i Norrköping 1655. -Var gift med Catharina Pedersdotter Stjernfelt, som dog 1644. Barn: Petrus, som blev rik privatman; dottern Margareta dog 1639; dottern Catharina gift med Isak Enefelt, bror till biskop Enander.

ur: Linköpings stifts herdaminne, del 1, sid 60-62. Westerlund och Setterdahl (Linköping 1915-1916).
Andreas Johannis Prytz, född i Arboga 1590. Fadren rektor där, sedermera kyrkoherde i Söderköping. Efter studier i Söderköping och Linköping student i Upsala vårterminen 1611 och inskrefs i "classis historica". Orerade där samma år samt 1620; disputerade där 1612-19 och -22; prästvigd 1613 8/12. Reste till Wittenbergs universitet 1614; disp.i Greifswald 1616; magister i Upsala 1619 15/6; professor i vältalighet där 1621 20/2; rektor vid katedralskolan i Linköping 1623; kunglig hofpredikant 1628; superintendent och kyrkoherde i Göteborg 1629, tillträdde 1631. Genom kungligt bref af 1646 14/1 bestämdes, att "helt och hållet Halland skall vara under hans Superintendentia". Blef biskop i Linköping 1645 (erhöll vid valet 51 röster, P. Bjugg, då kyrkoherde i Söderköping, 40 röster och domprosten Wallerstadius 19 röster), tillträdde 1647 13/3, fick Vårdsberg till prebende på sin dödsdag; † hos sin broder Claes i Norrköping 1655 7/4, begravd i koret i Linköpings domkyrka. Inskriften på grafstenen är utnött, finnes anförd hos Rhyzelius.
Gift 1621 14/10 med sin halfkusin Catharina Stjernfelt, född 1604 9/9, † 1644 16/4, dotter af Peder Mattsson Stjernfelt, assessor, och Anna Pedersdotter Skuthe. Barn: Torbern, † som studerande i Göteborg. Petrus, född 1633, student i Upsala 1649, i Åbo 1652, godsägare, † på Distorp i Rystad 1668 12/11. Margareta, född 1636 7/8, † 1639 30/1. Catharina, † 1716 4/6, gift 1665 med Isak Enefelt, hauptman på Vadstena slott. 2 barn, döda späda i Göteborg.

Biskop Prytz ansågs som sin tids ypperste andlige talare och har äfven vunnit ett namn såsom dramatisk författare genom två af honom utgifna religiöst-historiska skådespel. Som student inskrefs han i Joh. Rudbeckius' kollegium och deltog äfven i hans dramatiska öfningar samt var någon tid deras quæstor. Hans ena lustspel "Olof Skottkonung" skrefs med anledning af Gustaf Adolfs bröllop och uppfördes i Stockholm den 1 och 2 december 1620. Det andra "En lustig Comoedia om Konung Gustaf then första" uppförde han med sina studenter i Upsala 1621 31/5.

Synnerligen nitisk och och vaksam som biskop ifrade han ock för sträng renlärighet, såsom följande bref till Axel Oxenstjerna utvisar:
[2 rader ej läsliga]
...förnimma, att Calvinerne hålla nu i Norkiöping på Wälborne Louis de Geers stenhus offenteliga sammankomster, och när af wår Religion om Söndagen gå till Kyrckan om Ottesången, Högmässan och Aftonsången, gå Calvinerne hopetals, icke allenast utaf Holmen, utan ock månge andre, som äro af staden, utan all frucktan och försyn på stenhuset, at öfwa sig i den Calvinska Religion, ther en som the kalla Floreken för them predikar af en Calvinsk Postilla. Thetta berättade mig Wälborne Præsul så ock Borgmästare och Råd i Norköping med stor ifwer, när jag icke länge sedan war hos dem. När jag tå kallade Floreken til mig och förehölt honom Kongl. Maj:ts stränga förbud, at Kongl. Maj:t ingalunda wille tillstädja några conventicula för Calvinerna och Papistiska här i Riket; föredragande och läsandes för honum, huru Hans Kongl. Maj:t sig härom Gud christeligen och alfwarligen hade förklarat uti Prästerskapets Privilegier och förmante honom, at han skulle afstå med sådane Conventer, hwar han eljest wille undfly Kongl. Maj:ts hämnd och wrede, svarade han mig spotskeligensig intet ackta det förbud i Prästerskapets Privilegier, ty det är ett general förbud; skall han afstå at predika ur sin postilla och hålla sammankomster, måste han hafwa ett special til sig skrifwit, antingen af Kongl. Maj:t sjelf eller af sin patron Louis de Geer. När jag sade: under generali prohibitione continetur specialis til dem i Norkiöping och öfwer hela Riket om Religionsöfningar, svarade han äntå, han acktar intet med mindre han får special förbud; alltså hålla Calvinister continuerligen nu i Norkiöping sammankomster icke hemligen utan uppenbarligen bruka deras Religions öfninger utan all frucktan, och deras Calviniske lära begynner där fräta omkring sis såsom kräfwetan; ty Floreken predikar icke allenast offenteligen Calvinskt, utan många barn informeras deruti den Calvinska Cathechismo, under det sken, at de skola lära sig det fransyska språket. Hvad med tiden häraf följa will uti wårt k. Fädernesland och Guds rena församling här i riket planterad, hemställer jag uti Eders Grefl. Nådes nådige, högvisa och gudeliga betänkande, uti den wisserliga tillförsickt att Eders Grefl. Nåde det onda i tid förekommer, förr än det så wida griper omkring sig, att det intet står till att rättas. Jag hafwer ock skrifwit min allernådigsta Drottning till om thetta samma m.m.

Linköping d. 8 Maji 1648.

And. Prytz Episc. Lincop."

Aeta synodica 1647, -51 och -52 finnas i Holmströms afgifna arbete. Ur dessa må anföras: 1647 28/6 "proponerade Rev. d:n Epscopus Andr. Prytz, at alle præpositi här i stiftet skola en gångh om åhrethwar i sitt contract fasthålle med Examine cathechismi". 1652 28/6: "Hans Ehrewörd:t Herr:n Biskopen förehöll och Wörd:e Clericiet på det alfvarligaste, at de skulle vara måttelige och billige medh Lijkstolen, emedan det höres grufweligen illa därom, och går heela Landet omkring thet ilaka taalet om Lijkstolen."

Prästerskapet svarade därtill, "at then måtte nampngifwas, och straffas dereföre som skyldigh är, at icke alla måtte höra illa för en eller twå girighbuker skull". Biskopen förmante dem "änn wijdare alla see sigh wijseligen före, och icke låta sådana klagomål komma sigh uppå". Han bevistade riksdagarne 1633, -34, -38, -42, -43, -47, -49, 50, -52 och 54 samt Riksens ständers utskotts möte i Stockholm 1636, mötet i Vesterås 1639 och mötena i Stockholm 1641 och -51.

Från trycket utgivet: Oratio de avaritia, Upsala 1611. Disputatio de rerum publicarum formis, et in specie de Monarchia, ibid. 1612. Oratio de modo, quo studia recte suscipienda et feliciter absolvenda sunt. Sudercopiæ habita a:o 1614, sed Gryphiswaldæ edita 1616. Disputatio exhibens Theoremata Miscellanea XXII. Pr. Johanne Tryggophoro, Gryph. e. a. Disputatio de virtute et actione morali in genere. Pr. Jona Magni, Upsala 1619. Olof Skottkonung, thet är en lustig Comoedia om then Stormechtige och högtberömde Sweriges Konung Olof med thet nampnet Skottkonung. Huru han Hedendomen i Swerige afskaffat haffuer och igen uprättat then Christna Trona, Upsala 1620. Tres de Passione Domini nostri Jesu Christi Orationes, ibdm e.a. En lustig Comoedia om the Stormechtige Sweriges, Gothes och Wendes Konung Gustaff then första, huru han till Regementet i Swerige blef uphögd, tå han Konung Christiern Tyran af landet utdrifwit hade och huru han genom Gudz nåd uprättade Swerige ifrån Påwens mörker och willfarelse och införde Evengelii rena ljus, thed Påwen länge bortröffwat hade, ibdm 1621, ånyo utgivifven af J.A. Lundell 1883. Disputatio de Meteoris aqueis, resp. Abr. Joh. Kempe, ibdm e.a. Oratio beatissimis Manibus Illustrissimi et Celsissimi Principis ac Domini Dom. Caroli Philippi Sudermanniæ, Ner. et Vermelandiæ Ducis etc., ibdm e.a., edita 1624. IV Orationes de Scholis, ipso dirigente conscriptæ, ibdm 1623. Oratio funebris de illustri ac generoso Domino Nicolao Bielke. L.B. de Åkerö et Arfvela, Lincopiæ A:o 1625 habita. Edita Holmiæ 1627. Gustawi Kyrckios i Götheborg inwigning, hållen i Götheborg om Larsmässo marknad på the 10 och 11 Aug. 1633 och författat i tvänne predikningar, Sthlm samma år. 21 likpredikningar, hvilka anföras hos Westén I, sidd. 524-526.