Petter Jakobsson Sylvan

Inspektor.
Handlande i Ystad. [1]
Född 1693-06-28 i Ystad. [1]
Dödsorsak: Bröstsjuka.

Levnadsbeskrivning

ur "Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832)" av Sjöström

"Fadren var vid sonens födelse visitör i Ystad, men blev sedan köpman därstädes. Enligt släkttraditionerna skulle han varit ryttare vid Kronobergs regemente; möjligen har han varit detta innan han blev visitör. Sonen Per blev stamfader för den stora släkten Sylvan ("från Ystad" skulle man kunna tillägga, till skillnad från den som representeras av Nils Sylvan).

Som bevis på hur de vidunderligaste historier i genealogiskt hänseende kunna uppstå och vinna tilltro citera vi följande om stamfadren uppgjorda släktberättelse: "I början av 1700-talet kom en gosse om 9 à 10 år vandrande från Småland ned till Skåne i närheten av Ystad. Å en större egendom därintill, som ägdes av två systrar fröknarna Cedercrantz, uppenbarade sig denne lille gosse, vilkens far, som varit soldat, stupat i Karl XII:s krig. Gossen mötte nämnda fröknar under deras promenad i skogen och berättade för dem om nöden i det fattiga hemmet, där de var 10 syskon. Fröknarna fann tycke för pilten, upptogo och uppfostrade honom samt gav honom namnet Sylvan, enär de påträffat honom i skogen (silva). Sedermera blev han förvaltare och slutligen ägare av egendomen."

Bollerup kom emellertid icke i Sylvanska släktens ägo förrän den år 1844 efter dåvarande ägaren, konung Karl XIV:s död, köptes av lagman T. L. Sylvan. Vid dennes bortgång år 1879 berättades i tidningarna efter "Skånska Herregårdan" en variant av ovan anförda historia: "Under det greve Nils Bark 1825-39 arrenderade Bollerup berättas man ha på egendomen funnit en urgammal guldring med ingraverat årtal och namnet Sylvan, som befanns ha tillhört stamfadren för Sylvanska släkten, vilken som bondpojke kommit ned från Smålands skogar och av fröknarna Rantzau, vilka 1720-53 ägde Bollerup, blivit upptagen och uppfostrad samt sedan av dem användts som förvaltare på godset. Efter sin skogbevuxna fosterbygd hade han tagit namnet Sylvan.

Varifrån namnet tagits vet vi inte. I bouppteckningen efter fadren benämnas barnen "collega Petter Sylvan, ingeborg ,Jacobsdotter, Thomas Jacobsson, Marna Jacobsdotter och Jacob .Jacobsson", men vid ett barndop år 1717 nämnas som faddrar "Collega 1:mæ classis Petrus Sylvan och jungfru Engebor Sylvan". Med "fattigdomen" tyckes det, åtminstone vid faderns död, ej varit så farligt, ty enligt på Ystads rådhus förvarade bouppteckningar efter Jacob Andersson och hans första hustrn (han gifte sig 2:dra gången med Margreta Palm, som 1716 var omgift med kapten Petter Rijber, och blev andra gången enka 1717) fick varje av hans 5 barn i mödernearv 420 daler silvermynt, varjämte han efterlämnade en till 800 daler silvermynt värderad fastighet vid Strandgatan, vidare ett bättre inbo samt 7 hästar, 3 kor, 20 får och 11 svin. Hans läkare hade under sista sjukdomen varit G. Bæÿer, som inskickade till sterhhuset räkning på tyska.

Gift i Simrishamn 1727 med Agneta Holm (f. 1701; död Ystad 1795), dotter till rådman Isak Holm. I hennes dödsannons säges att hon "efter sig lemnat 11 barn, 43 barnbarn och 14 barnbarnsbarn, varav 3 egna barn, 27 barnbarn och 11 harnbarnsbarn efterleva".
Söner: Otto Henrik (1331), Isak Anders (1512), Jacob (f. 1730; stadskassör och handlande i Ystad; sedan lantbrukare; ägde Kadesjö och del i Brodda; död därstädes 1796), Olaus Abraham (f. 1735; handlande i Ystad; död 1807) och Christian (f. 1740; handlande i Ystad; död 1810). Av dessa blev Jacob far till 1992 och 2159 m.fl., Olaus Abraham till 2225 och Christian till 2152, 2526 och 2704."

Per Jacobsson antog år 1709 namnet Sylvan efter sin mormors kusin Niels Christensson Sylvan ( Fosie ). Tanken var från början att Per skulle ägna sitt liv åt en karriär inom kyrkan och han började också med att studera teologi i Lund men avbröt dessa studier. Istället blev han inspektor på Bollerup och senare liksom sin far köpman i Ystad. Han gifte sig 1727 med Agnete Holm som var systerdotter till ovan nämnde Niels Christensson Sylvan.


Källor:
Carl Sjöström "Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832)". 1897.
Släkten Fosie Sylvans hemsida
Mantalslängder
Kyrkböcker