1:o a) Kyrkoskrifne invånarnes antal vid redovisningsårets början 41310.
b) Antal födde under året 968.
c) Antal döde under året 710.
d) Antal döde barn under ett års ålder 94.
Innevånare antalet har under året minskats med 341 personer. Denna minskning, som stadigt fortgått alltsedan 1880 och nu utgör inalles 4155 personer eller 9,34%, beror visserligen delvis derpå, att nativiteten något minskats utgörande i år 2,34% mot 2,48% föregående år, och mortaliteten något ökats utgörande 1,48% mot 1,33% föregående år, men företrädesvis på utflyttningar till Amerika och de större städerna inom landet.

2:o Allmännare förekomne sjukdomar
a) Infektions sjukdomar
Från föregående år fortfor influenzaepidemien under vintern och våren med talrika sjukdomsfall, tills den frampå sommaren upphörde, men uppträdde åter med den kallare väderlekens inträdande i December. Af denna sjukdom hafva här varit anmälda 175 fall, som varit under behandling, deraf 7 slutats med döden, men detta antal torde utgöra en ringa bråkdel af det verkliga antalet insjuknade. Influenzans eftersjukdomar, företrädesvis affectioner i svalget och öronen samt neuralgier tyckas i år hafva varit talrikare än vid denna sjukdoms första uppträdande och envisare motstått behandling. Der hjernan eller dess hinnor blifvit angripne har vanligen döden följt temligen hastigt och vid influenzapneumonier bör man vanligen ställa en dålig prognos såsom erfarenheten visat.
Skarlakansfebern uppträdde i April månad i Larfs socken och har der fortfarit ända tills årets slut. Denna sjukdom har äfven förekommit i angränsande Bitterna och Elings socknar, och i Levene socken uppträdde samma sjukdom vid Håkantorps jernvägsstation på hösten, den antagligen införd från längre bort i vester belägna socknar af Viste Härad. Sjukdomen har varit ganska elakartad och dödligheten stor, 16%, kanske ännu större. Såsom eftersjukdomar hafva som vanligt uppträdt envisa öroninflammationeroch njurblödningar med vattensvullnad. Af verklig difteri utan förening med skarlakansfeber hafva äfven förekommit några spridda fall, af hvilka dock alla under behandling med qvicksilfvercyanid såväl invärtes som till gurgling återgått till helsa, hvadan mitt förtroende till detta medel ytterligare ökats.
I slutet af året förekommo tre fall af messling inom min egen familj, införd genom ett skolbarn från Venersborg, der messling vid denna tid uppträdde som epidemi på samma gång som kikhosta, deraf endast ett fall förekommit här.
Nervfeber har under årets flesta månader här och der i socknarne uppträdt dock ingenstädes som epidemi, och i allmänhet visat en mild karaktär. I ett fall deraf visade sig i andra veckan pyaemiska symptomer, som inom få dagar ändade patientens lif. I likhet med föregående år bifogas härhos en tabell, upprättad efter de af några kommunalordförander lemnade uppgifter å de i smittosamma sjukdomar insjuknade och döde personer. Den är högst ofullständig, då de flesta icke lemnat några sådana uppgifter lika litet som andra upplysningar, och en del endast uppgifvet antalet döda men inga insjuknade etz. De uti denna tabell upptagne 4:ra fall af hjernfeber, hvars diagnos säkerligen blifvit uppgjord på fri hand af 2:ne prester, deraf den ene är öfver 75 år gammal, representera förvisso icke den epidemiska cerebrospinalmeningiten utan torde rättare böra upptagas som influenza med hjernaffectioner.

b) Öfrige sjukdomar
Utom ofvannämde infektionssjukdomar har sjukligheten under året varit måttlig och mindre än föregående år, sålunda har den här allmänt förekommande kroniska magkatarren betydligt aftagit (från 139 fall till 91) och likaså magkatarrens trogne följeslagare bleksoten och blodbristen (från 150 fall till 122). Detta tyckes tyda på förbättrade lefnadsförhållanden, rikligare tillgång på och förnuftigare bruk af födoämnen med lämplig omvexling och icke uteslutande salt mat, inskränkning i bruket af njutningsmedel, spirituosa och kaffe, snustuggande icke förglömmandes; men om så verkligen är förhållandet, eller den kroniska magkatarrens minskade sjukdoms freqvens endast är en tillfällighet, derom vågar jag icke döma; då jag icke hos befolkningen kunnat förmärka några sanitära förbättringar i ofvannämde hänseenden. Den kalla och regniga våren och försommaren framkallade naturligen en mängd åkommor inom respirationsorganerna, oafsedt influenza.
Af 43 lunginflammationer, som behandlats, deraf 7 slutat dödligt, äro kanske de flesta komplikationer till sistnämde sjukdom.
Rheumatiska lidanden hafva nedgått från 92 till 53 antydande en förbättring i bostädernas uppförande och omboning möjligen äfven bättre omsorg i fråga om klädnadsdrägten.
Hudsjukdomarne representeras som vanligt af exzemet, deraf 35 fall finnas antecknade. Skabbdjuret går sin undergång till mötes allt mer och mer, endast 2 personer hafva sökt bot mot nämde parasit. Sjukdomar i ögon och öron hafva varit ganska talrika såsom följder af influenza och skarlakansfeber.
Af 9 sinnessjuka personer hafva 7 varit tungsinte, 1 ursinnig och 1 vansinnig. För 3 af dessa hafva betyg afgifvits för intagning å hospital eller asyl.
De sjukdomar, som under året varit under behandling utgöra 1332 beträffande 1234 personer med en dödlighet af 45 eller 3,65%.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar enligt Kongl. Medicinalstyrelsens cirkulär den 28 December 1891
Se Bilagan Litt. A.

3:o För den allmänna sjukvården vidtagne åtgärder:
a) Sjukes afskiljande från friska, sjukrum, sköterskor; utrymda bostäder; tillsyningsmän m.m.
Vid den under året gängse skarlakansfebern har det nästan alltid varit omöjligt att isolera de sjuke från friska, då vanligen endast ett rum finnes i huset att begagna till sofrum under den kallare årstiden, ty de öfriga sakna eldstad. Om sommaren ställa sig förhållandena något bättre, men vederbörande äro obenägne att placera de sjuke i serskilt rum, äfven om tillgång finnes, hvaraf följden oftast blir den, att när ett barn insjuknar, angrips hela barnaskaran, den ena efter den andra, som icke en gång förut genomgått sjukdomen. Vid besök hos personer, sjuke i smittosamma sjukdomar hafva alltid reningsåtgärder blifvit påbjudna att verkställas efter sjukdomens upphörande, men huruvida sådana alltid blifvit företagna i enlighet med lemnade föreskrifter, kan jag icke garantera, då jag icke haft tillfälle deröfver utöfva kontroll, såsom sker af vederbörande veterinär, då smittosam sjukdom utbryter bland husdjuren såsom varande af större vigt kantänka.
I afvaktan på kolera blefvo inom några socknar tillsyningsmän utsedde att biträda kommunalnämden i dess bemödanden att söka hindra denna sjukdoms spridning, ifall den skulle infinna sig.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande.
För att stäfja det hittils rådande oskicket att vid begrafningar af lik efter äfven i smittosamma sjukdomar aflidna personer inbjuda slägtingar och vänner till ett mer eller mindre storartadt begrafningsgille i den dödes bostad, hafva, då vänliga råd och föreställningar visat sig overksamma, viten måst utfästas af kommunalordföranden och kungöras i kyrkan. Sedan åtskilliga personer blifvit tilltalade och dömde, att utgifva sådana försutne viten, har någon rättelse i berörde hänseende vunnits, men ännu torde dröja länge innan ur folkmedvetandet varder utrotad den föreställningen, att den dödes minne hedras i samma mån som begrafningen varit storartad och dyrbar. I Essunga socken, der liken jordades alltför grundt, så att stanken från grafvarne å kyrkogården besvärade de kringboende, har beslut fattats, att ingen graf skall gräfvas mindre än 2 meter djup.
c) Instäld skolgång m.m.
På grund af sjukdom bland skolbarnen har ingenstädes skolgången måst inställas. Skarlakansfebern har mest varit gängse under pågående Julferier , under hvilka inom trenne socknar desinficiering af skollokalerna blifvit påbjuden och åtminstone i 2 af dessa verkstäld enligt meddelande från vederbörande kommunalordförander.

4:o Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordrande vidtagne åtgärder i afseende på
a) Godt vatten till dryck och matlagning
Härå har icke förmärkts någon brist hvarken för menniskors eller djurens behof, då nederbörden varit riklig, och de åtgärder, som vidtagits till förbättringar i afseende på dricksvattnet, hafva derför inskränkt sig till nödiga brunnsrensningar samt anbringande af brunnskar och påförande af grus till förhindrande af orena tillflöden från den omgifvande marken.
b) Förekommande af källors, brunnars m.m. orenande.
Vid brunnsgräfningar tages icke så mycket i betraktande, huruvida den kommer att fredas för tillflöden från en högre liggande oren mark, som fast mer, att dess läge blir så nära köket som möjligt.
Endast några få fabriker finnas vid de större åar, som genomflyta distriktet. Dess vatten har icke blifvit orenadt genom affall derifrån, men der flytande orenlighet från de invid vattendragen belägna mejerierna med sina stinkande svinhus, utsläppes i strömmarne, är fara, att dess vatten skall blifva odugligt såväl till matlagning som för törstande kreatur.
c) Aflägsnande af orenlighet uti eller i närheten af boningar eller annan orenlighet.
Fastän det uppväxande slägtet står långt öfver mina förfäder i afseende på renlighet och förstår att uppskatta vigten och nyttan att hålla snyggt såväl utom som inomhus och att vårda sin kroppsliga hydda, återstår för dem ännu mycket att lära härutinnan. Sålunda är icke vanligt att dagligen tvätta och kamma sig, och golfvet i dagligstugan sopas väl dagligen men skuras sällan, och om vintern få smutsiga mattor ligga inne vecka efter vecka utan att vädras eller piskas. På slätten frågar man föga efter plantering af träd kring boningshusen, och gårdsplanen täckes vår- och höstetiden af en tunn lervälling blandad med orenlighet från boskapen, som derå tager sin middagsrast, ifall de släppas ut från de osunda stallarne. Afträdeshus finnas nog åtminstone hos sjelfägande bönder men användas icke alltid för sitt ändamål, utan deri inhyses hvarjehanda såväl djur som bohag. Inuti boningshusen anträffas väl numera ingen boskap utan möjligen något får eller kalf hos backstugusittare, men höns insläppas under kalla vintrar under sängen i stugan eller i en för ändamålet i något hörn spjelad bur hos mången torpare men ej hos bönder. De personer, som bo i närheten af sjöar eller floder bruka om sommaren, taga sig ett och annat bad, men de äldre bekymra sig icke härom, och förvisso ha många icke på decennier tvagit sin kropp mer än händer och ansigte. De späda barnen tvättas väl, men badas mycket sällan, sedan barnmorskan straxt efter födelsen i badet aftvagit hudsmörjan.
d) Olägenhet af fabrik eller annan näring på arbetares eller närboendes helsa
Af fabriker finnas endast några garfverier och färgerier belägna vid de större vattendragen eller vid jernvägsstationerna. En mängd mejerier hafva på sednare år blifvit anlagda vanligen med tillhörande svinhus, som genom sin stank förpesta luften för de närboende och vägfarande. Under året har svinhuset vid Wara mejeri blifvit nedrifvet och flyttadt till en annan plats, 3 kilometer derifrån, så att numera besväras icke längre Wara stationssamhälle af denna pesthärd. Ett enda bränneri finnes inom distriktet på Egendomen Sjötorp i Larfs socken, der bränvinsbränning idkats under vintermånaderna. Befolkningen lefver nästan uteslutande på jordbruk. Som binäring idkas svinafvel, och svinslagterierna i Herrljunga och Göteborg hålla regelbundna uppköp af svin vid jernvägsstationerna. En och annan sysselsätter sig med biskötsel, jagt och fiske. Husslöjden inskränker sig hufvudsakligen till förfärdigande af åkerbruksredskap, och öfvas i skogsbygden såväl för egna behof, som till afsalu åt slättbon, som köper äfven de enklaste sådana, okunnig som han är i dess förfärdigande i saknad såväl af öfning som dertill behöfligt råmaterial.
e) För helsan vådliga boningslägenheter
(Öfverbefolkning)
finnas inga andra än sådana, som äro uppförda å sank mark utsatta för öfversvämningar vid islossningen och fukt inomhus vid regnig väderlek. Å några Herregårdar hafva på sista åren blifvit uppförde s.k. gjuthus af cement, kalk och sand med inblandade större och mindre stenar, afsedde till såväl bostäder för menneskor som djur och äro mer eller mindre fuktiga, allteftersom de i gjutmassan inältade stenarne äro större eller mindre. Genom en inre brädbeklädnad kunna de göras beboeliga utan mehn för helsan, i annat fall blifva invånarne snart bekajade med rheumatiska krämpor af hvarjehanda slag. För öfrigt byggas husen allmänt af trä utan synnerlig omsorg, äro derföre kalla och dragiga, illa ombonade och sällan målade, icke en gång bestrukne med rödfärg, som anses för en onödig lyx. Om vintern eldas vanligen blott ett af rummen, dit alla familjens medlemmar sammanträngas under nätterna; ty att ligga i oeldade rum brukas icke här. Under sådant förhållande kan det vara nyttigt att otätheten och springor finnas i golf och väggar så att luftvexling derigenom kan ega rum ty fenstren äro vanligen tillspikade utan gångjern, och om dubbelfenster finnas, får dessa sitta inne året om.
f) Luftvexling i rum, der större antal menniskor vanligen samlas.
I de gamla kyrkorna finnas ingen luftvexling utan den, som sker sker genom fenster och dörrars öppnande, till stort mehn för dem, som ha sin plats i närheten. Uti de på sednare åren uppförde, hvaraf finnas flera, äro ventiler anbragte såväl vid taket som vid golfvet, hvarigenom nödig luftvexling sker, likaså i de nybyggda skolorna, som äfven användas för kommunalnämdens sammanträden. Den i förra berättelsen omnämda nybyggda Naums kyrka har under året blifvit försedd med värmeledning och invigdes sistlidne höst för begagnande till allmän Gudstjenst, sedan den gamla kyrkan blifvit nedrifven.
g) Andra omständigheter, som kunna mehnligt inverka på helsoförhållandena (skadliga födoämnen etz.)
Oaktadt den kalla våren och regndigra försommaren ingaf landtmännen alvarsamma bekymmer för en god äring, blef dock årets skörd rik och välbergad såväl i afseende på spannmålen som och rotfrukterna. Från några håll uppgifvas, att mjöldrygor varit inblandade i rågen, och att potatisen delvis angripits af röta. Emellertid har endast ett fall af dragsjuka varit under behandling, så någon synnerligen stor skada hafva säkerligen mjöldrygorna gärna icke i år förorsakat. Dryckenskapen torde snarare af– än tilltaga. Vid marknadstillfällen och auktioner får man se berusade personer annars sällan. Vid tiden straxt före jul anskaffar sig bonden ett större eller mindre förråd bränvin från städerna, och vid denna tid göra de kringresande profryttarne sina bästa affärer i s.k. vin och konjak. För öfrigt drickes öl vid besök å jernvägsstationerna eller å gästgifvaregårdarne, som ha ölförsäljning. Någon gång säljes bränvin i hemlighet, men lönnkrögeriet har mycket aftagit.
Qvacksalveri idkas mig veterligen endast i Essunga socken. Obehörig försäljning af gifter eger icke rum, men i några handelsbodar säljas enklare medel såsom Engelskt salt, maskfrö, Ricinolja kanske också Hoffmans droppar etz. Dessa sednare användas icke här som rusmedel. Arsenik finnes nog undangömd, men under året har detta gift icke påträffats eller vetterligen orsakat någon skada.
h) Serskild för kommun eller visst ställe derinom antagen och faststäld helsovårdsordning
Sådan finnes endast för Wara Stationssamhälle antagen likaså byggnads och brandordning i tillämpliga delar i öfverensstämmelse med den för städer gällande.
i) Viten förelagda enligt §30 i helsovårdsstadgan
Uti de socknar, der smittosam sjukdom varit gängse, och råd och anvisningar blifvit lemnade till förekommande af sjukdomens spridning, hafva viten måst utfästas för att få sådana råd beaktade, serskilt gällande förbud att anställa folksamling vid begrafning af liken och gästabud i den dödes hem. I Essunga har äfven ett vite af 10 kronor blifvit utfäst för den, som å kyrkogården upptager graf för lik till mindre djup än 2 meter.

5:o Förhållande i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämders verksamhet för allmänna helso- och sjukvården
Sundhetspolis finnes endast i Wara. Kommunalnämdernas verksamhet inskränker sig till att reqvirera läkare på Statens bekostnad vid inträffande sjukdomsfall i smittosam sjukdom. Ryktet att koleran var i annalkande på sommaren uppryckte en och annan ur dess dvala och föranledde beslut att inköpa några tiotal af Svenska Läkare sällskapets skrift: "Underrättelser om Koleran" till utdelning bland sockenboarne samt val af tillsynsmän. I Wara beslutades, att i händelse af behof använda folkskolan som epidemisjukhus.
De uppgifter som skola lemnas till Provincialläkaren om allmänna helsotillståndet, inkomma alltid trögt och först efter påminnelser och genom handräckning af Konungens Befallningshafvande. Uppgiften från Laske Wedums socken inkom först den 15 Mars, sedan kommunalordföranden blifvit förelagd vite. Då vederbörande pastor ombads lemna de dithörande statistiska uppgifterna blef denne förgrymmad häröfver, såsom synes af bifogade skrifvelse. Då ändtligen dessa uppgifter inkomma, befinnas de nästan alla innehållslösa, uppgifvande väl, hvad som icke fins, men icke hvad som fins eller inträffat under året. Sålunda upplysa tvenne ordförander, att inom de respective kommunerna finnas inga städer. En annan vill icke yttra sig om dryckenskapens af- eller tilltagande men omtalar att i folkskolan hölls ett nykterhetsmöte den 1:ste Maj i samma stund, som de mördande skotten aflossades mot Länsman Garvell, jemte biträdande fjerdingsman under deras strid mot dryckenskapen. En tredje besvarar alla rubrikerna med "Se föregående år", der uppgifterna äro lika innehållslösa. Hufvudsaken för alla. tyckes vara att så lättvändigt som möjligt komma ifrån det lilla besväret med nedskrifvande af svar på de motstående ämnena, såvida de besvära sig med att skrifva någonting alls, icke en gång namn underskrift, som också händer, och hvarpå jag härhos tillåter mig bifoga ett exemplar. Äfven de statistiska uppgifterna, som införas af vederbörande presterskap, äro icke tillförlitliga åtminstone hvad folkmängden beträffar, som jag funnit uppgifven sådan den var vid redovisningsårets slut och icke såsom skolat ske, vid dess början; hvaraf händer, att invånare antalet blir det ena året precis detsamma som ett föregående. Antalet kommuner inom distriktet utgör 46.
b) Vaccination och revaccination
Handhafves fortfarande af respective socknars skollärare, i några få socknar af barnmorskor. Under året har intet fall af smittkoppor förekommit, hvarföre vaccination försiggått på den vanliga tiden om sommaren. I S. Lundby socken hafva 29 personer blifvit revaccinerade deraf 13 med framgång.
De för 1891 hit insände vaccinationsjournaler hafva blifvit granskade och jemte summarisk förteckning öfver skyddskoppympningen insände till 1:ste Provincialläkaren tillsammans med årsberättelsen.
c) Apoteksväsendet
Apoteket vid Wara jernvägsstation har under sommaren blifvit visiteradt af 1:ste Provincialläkaren. Apoteksföreståndaren i Venersborg A. G. Unger och Apotekaren i Lidköping G. W. Möller fortsätta att inskränka på Apotekarens i Wara försäljningsområde genom att sända medikamentslådor med jernvägen, den förre till Grästorp och Ulfstorp, den sednare till Håkanstorp.
d) Barnmorskeväsendet
är fortfarande i tillfredsställande skick, i det de fleste socknar aflöna egen examinerad barnmorska. Endast Eling, Foglum, Kyrkås, Trökörna, Åhs och Sahl samt Tång sakna egen barnmorska och måste i trängande fall vända sig till närgränsande socknar eller anlita de privat praktiserande barnmorskorna.
Med instrumenter hafva af barnmorskor verkställts 10 förlossningar nemligen af
Ingrid Andersson 4.
Maria Lindqvist 2.
Maria Svensson 1.
Brita Häggblom 1.
Sofia Nyström 1.
Maria Öst 1.
Summa 10.
hvarom rapporter blifvit till 1:ste Provincialläkaren tid efter annan insände.

6:o Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande
a) För helso- och sjukvården
1. den 2 April till Larfs socken för skarlakansfeber
2. den 26, 27 April till Larfs socken för nervfeber
3. den 6 Juli till Ryda socken för nervfeber
4. den 31 Juli till Naums socken för nervfeber
5. den 6 September till Ö. Bitterna socken för skarlakansfeber
6. den 12 September till Håkantorp för skarlakansfeber
7. den 3 Oktober till Elings socken för skarlakansfeber
8. den 26 November Håkantorp för skarlakansfeber
9. den 12 December Vara fattighus för skarlakansfeber
10. den 22 December till Halfås socken för difteri
b) För medikolegala ändamål
Inga

7:o Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagde examina eller vederbörligt förordnande äro till läkarekonstens utöfning berättigade
Undertecknad Provincialläkare enligt fullmakt den 31 December 1867
Hans Andersson Willén Med. Licentiat i Grästorp, extra Provincialläkare
Johannes Nilsson Qvänsel Med. Licentiat, privat praktiserande i Wara
b) Veterinärer
C. F. Andersson i Wara
J. A. Kjellman i Grästorp
Helgo Welin i Klinkan af Edsvära socken hvardera af Hushållningssällskapet aflönad med 400 kronor.
c) Tandläkare medhjelpare och lärlingar
Inga bosatte, A. E. Westermark från Skara besöker Wara 2 à 3 gånger årligen 1 à 2 veckor hvarje gång, för utöfvandet af tandläkareyrket.
d) Fältskärer ämnessvenner och lärlingar
Inga
e) Apoteksföreståndare, provisorer och elever.
Fritiof Lillja, Apotekare i Wara enligt privilegii bref af den 23 Augusti 1879
F. G. Lillja, Pharmacie Studiosus
Alfr. Beyer från den 12 Jan. till den 9 Mars
Arvid Schmidt från den 27 Juni fortfarande
f.) Barnmorskor; deras namn och aflöning samt uppgift på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk.
Maria Alsterberg, född den 26/1 28 för Wånga pastorat, tillträdde tjensten 1/5 62 Lön 182 kronor 15 öre 22 1/2 fot råg För hvarje förlossning antingen hon tillkallas eller ej 1 à 4 kronor af bönder 50 öre af torpare.
Maria Lindqvist, född den 23/10 63. För Larfs pastorat, tillträdde tjensten 1/1 91 Lön 300 kronor. För hvarje förlossning 1 krona hos bönder 50 öre hos mindre bemedlade.
Maria Öst, född den 8/12 50 för Laske Wedum O. och V. Bitterna socknar, tillträdde tjensten 1/11 75. Lön 250 kronor 1/2 à 1 krona vid hvarje förlossning.
Ingrid Andersson, född den 22/2 49 för Barne Åsaka och Lekåsa socknar tillträdde tjensten den 1/2 73. Lön 200 kronor, 22 kronor till vedbrand samt för förlossningar 2 kronor af bönder 50 öre af torpare.
Annika Eliaedotter, född den 4/2 22 för Essunga socken, tillträdde tjensten 25/1 61. Lön 100 kronor 2 1/2 tunna råg, 2 1/2 tunna hafre samt 1 krona vid hvarje förlossning.
Gertrud Maria Svensson, född den 24/11 38 för Ryda pastorat, tillträde tjensten 1/10 66. Lön 250 kronor 2 kronor vid hvarje förlossning hos bönder 1 krona hos torpare och mindre bemedlade.
Sofia Nyström, född den 9/10 47 för Främmestads och Bärebergs socknar tillträdde tjensten 1/4 79. Lön 250 kronor 2 kronor för hvarje förlossning.
Kristine Wännström född den 8/8 50 för Skarstad, Önum, Wara och Hellums socknar, tillträdde tjensten 1/1 82. Lön 244 kronor 1 tunnland jord, bortarrenderadt för 8 kronor, 1 à 3 kronor för hvarje förlossning.
Anna Österlund, född den 20/12 57 för Levene pastorat, tillträdde tjensten 1/1 84. Lön 250 kronor, 2 kronor vid förlossning hos bönder 1 krona hos torpare och soldater.
Kristine Johansson, född den 12/2 42 för Tengened och Flo socknar, tillträdde tjensten 1879. Lön 200 kronor, 3 kronor för hvarje förlossning
Brita Häggblom, född den 30/1 39 för Hyringa, Lägnum och Malma socknar, tillträdde tjensten 1/1 67. Lön 300 kronor, 2 kronor vid förlossning hos bönder, 1 krona hos torpare
Hanna Johansson, född den 16/3 55 för Wenersnäs socken, tillträdde tjensten 8/5 82. Lön 225 kronor minst 1 krona för hvarje förlossning, husrum och vedbrand.
Inga Kjellin, född den 18/2 37 för Håle socken tillträdde tjensten den 1/7 74. Lön 64 kronor samt erskilt ersättning för hvarje förlossning
Maria Andersson, för Thuns pastorat. Lön 316 kronor 90 öre, samt minst 1 krona för hvarje förlossning.
Har uraktlåtit lemna uppgift om födelse och tiden för tjenstens tillträdande.
Alla dessa äro examinerade äfven uti den instrumentala förlossningskonsten.
Dessutom finnas inom distriktet bosatte 4 privat praktiserande barnmorskor nemligen
Anna Brita Warlund, född den 1/6 49 vid Wara jernvägsstation.
Sofia Johansson, född den 11/11 55. Bor i Nohlgården af Flo socken.
Anna Greta Carlsson född den 9/4 62. Vid Håkantorps gästgifvaregård.
Johanna Charlotta Lindgren född den 19/3 48. Bor i Essunga Lassagården.
Den förstnämda af dessa har icke undergått examen i den instrumentala förlossningskonsten.
Antal barnmorskor vid årets början 18.
Afgått 1.
Tillkomne1.
Antal barnmorskor vid årets slut 18.
g) Vaccinatörer deras namn och aflöning.
J. A. Odelius för Wånga. Lön 10 kronor samt 50 öre för hvarje vaccineradt barn
N. Svensson för Qvänum. Lön 7 kronor 50 öre
J. A. Lundqvist för Edsvära. Lön 10 kronor samt 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. G. Carlén för Larf. Lön 20 kronor
J. Thorsell för Tråfva. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. Ternström för Lengjum och Wäsby. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. G. Thedeèn för Lundby. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
J. Hagström för Ö. Bitterna. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Herrman Nilsson för W. Bitterna. Lön 50 för hvarje vaccineradt barn
Maria Öst för Wedum. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
K. J. Lidsell för Eling. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. J. Lindroth för Åsaka. Lön 67 öre för hvarje vaccineradt barn af hemmansegare och lägenhetsegare 33 öre af de andre.
Joh. Wahlin för Essunga (norra delen). Lön 35 öre för hvarje vaccineradt barn.
J. E. Sjölin, för Essunga (södra delen). Lön 35 öre för hvarje vaccineradt barn
F. A. Pettersson för Lekåsa. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
C. J. Berlin för Foglum. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
Johan Thorén för Kyrkås. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Lönngren för Ryda och Halfås. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Maria Svensson för Kjedum. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
St. Vastberg för Naum. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
L. Lindstrand för Främmestad. Lön 37 öre för hvarje vaccineradt barn
Gustaf Kjellin för Bäreberg. Lön ej uppgifven
J. Kihlberg för Skarstad, Wara, Önum och Hellum. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Ålander för Levene och Long. Lön 25 à 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Alb. Ljungström för Sparlösa. 25 à 50 Lön för hvarje vaccineradt barn
Gustaf Sålander för Tengened. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
O. Sandholm för Trökörna. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. Johansson för Hyringa och Lägnum. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
A. G. Wahlin för Malma. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Th. Söderberg för Flo. Lön en årlig kollekt samt 50 öre för hvarje vaccineradt barn
E. Forssén för Åhs och Sahl. Lön 16 kronor 80 öre
Hanna Johansson för Näs. Lön 6 kronor samt 50 öre för hvarje vaccineradt barn
S. Nilsson för Thun, Friel och Karaby. Lön 25 för hvarje vaccineradt barn
J. Rhodin för Särestad och Bjärby. Lön 25 à 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Amanda Lindblad för Flakeberg. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. Fredsell för Håle. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
E. Lindholm för Täng. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
h) Qvacksalvare
Desamme som förut. Inga af betydenhet utom Kristina Mårtensson i Lassagården Essunga; Drifver äfven olaglig försäljning af medikamenter, som hon lär hemta från apotek i Göteborg för att icke här väcka uppseende.

8:o Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer af intresse.
Har jag inga att omtala.

9:o Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård samt andra med allmänna helsovården sammanhang egande ämnen, som kunna anses böra komma till allmän kännedom men icke äro under ofvanstående rubriker hänförlige
Årets mortalitets procent bland de späda barnen 9,71% är högre än föregående års, beroende till en stor del derpå, att den gängse skarlakansfebern skördat flere offer äfven inom den späda barnåldern.
De fördomar och fel vid uppfödandet och vården af späda barn, hvarom i föregående årsberättelser blifvit ordadt, fortfara utan anmärkningsvärda förändringar

Wara den 31 December 1892. A. Grenander
Provincialläkare

Till H:r ProvincialLäkare Grenander
Wara

Till svar på Eder omstående skrifvelse får jag meddela att de infordrade uppgifterna rörande folkmängd födde och döde i Vedum under 1892 för längesedan, af min nu afflyttade v. Pastor, lemnades till Ordföranden i Vedums hälsovårdsnämnd. Har han icke fullgjort sin skyldighet så har Ni ju att vända Eder till Kgl. Majt:s Befallningshafvande som skrifver till Länsman, och Länsman till fjerdingsman, och fjerdingsman affordrar ordföranden den felande uppgiften, och sänder den till Länsman, som sänder den till Kon:s Befallningshafvande, som då ändtligen får nöjet att tillsända Eder den. Så förfar Ni ju då en Pastor försummar att på dagen tillsända Eder uppgiften om Sinnessjuka, och för att göra alla lika rätt bör Ni ju i detta fall också förfara lika mot den försumlige ordföranden i Vedum. Eller är det blott presterna som skola prickas hos vederbörande myndigheter?
Kanske hade det icke varit ur vägen att Ni uppgäfvet orsaken hvarför Pastor i Vedum ånyo affordras en uppgift som den redan lemnat.

Bitterna den 4 Mars 1893
L. Blomgren
Pastor

Till Pastors Embetet Bitterna!

Anhålles wördsamt på närslutne blankett ifylld och åter hitsänd.

Wara den 2 Mars 1893 A. Grenander
Provincialläkare

BACK



Copyright © Bertil Grenander.