2:o Allmännare förekomne sjukdomar
a) Infektions sjukdomar
Under hela året hafva spridda fall af influenza förekommit, men först i December månad uppträdde sjukdomen som epidemi, och vid årets slut voro sjukdomsfallen mycket talrika inom vissa socknar. De fleste blefvo naturligtvis icke här anmälde och återgingo snart till helsa utan att efterlemna några sviter. De i sjukjournalen antecknade 106 fall utgöra säkert ett ringa bråktal af de verkligen insjuknade. Eftersjukdomarne hafva varit många och omvexlande mest neuralgier och öronaffectioner med meningiter, som vanligen slutade med döden. I somliga fall, der svalget varit angripet, hafva visat sig gråhvita beläggningar å tonsillerna och gombågarne, förvillande lika difteritiska membraner.
Af messling och skarlakansfeber hafva några fall förekommit i början och slutet af året i Larfs socken, der den sistnämnde sjukdomen under förra årets höst uppträdde i några hus och skördade tvenne offer; för öfrigt har denna sjukdom icke hörts utaf. Nervfeber har förekommit under de flesta af årets månader dock endast i enstaka fall, och i allmänhet har sjukdomen visat en mild karakter; af de under året af mig behandlade 25 nervfebersjuke personer hafva 3 aflidit.
Af kikhosta hafva några fall förekommit under sommaren deraf 1 slutade dödligt,
Verklig difteri har varit gängse under hela året, mest i November i Lekåsa socken, dit jag med anledning af denna sjukdom företagit en tjensteresa. Behandlingen har varit den vanliga med qvicksilfvercyanid såväl invärtes som till gurgling, och har jag deraf sett fortfarande goda resultat, om medlet blifvit användt i sjukdomens början. Har deremot de difteritiska beläggningarne hunnit sprida sig nedåt larynx och trachea, hjelper nog ingenting för att afvärja den dödliga utgången.
I likhet med föregående år bifogas här en tabell öfver smittosamma sjukdomar enligt de uppgifter, som lemnats af några kommunalordförander. Den är naturligtvis högst ofullständig och äfven otillförlitlig, då de flesta icke lemna några uppgifter alls, och en del endast lemna uppgift å döde men icke å de insjuknade etz, hvadan någon statistik icke härpå kan grundas.

b) Öfriga sjukdomar
Utom ofvannämde infektionssjukdomar har sjukligheten under hela året varit rätt betydlig, hvilket hufvudsakligen får tillskrifvas en kall vår och regning sommar, orsakande talrika fall af respirationssjukdomar under våren och katarrer under sommaren inom matsmältningsorganerna. Likväl utgör oaktadt detta den kroniska magkatarren fortfarande den sjukdom, som oftast blir föremål för behandling. I sammanhang härmed stå de talrika rubbningarne i blodberedningen företrädesvis hos qvinnokönet. Otiologien är densamma, som många gånger förut blifvit anförd, otjenlig föda af hufvudsakligen salt kött och fläsk eller sill utan omvexling, samt njutningsmedlen kaffe hos qvinnorna, bränvin och öl men företrädesvis snus till tuggning hos männen allt ifrån tidiga ungdomen, ja till och med barnåldern. Rheumatismen i alla former finnes talrikt representerad på den blåsiga slättbyggden under alla årets tider men mest under hösten och vintren.
Af hudsjukdomar förekommer eczemet talrikast bland barnen, sedan de måst tillbringa vintren instängda i förskämd luft tillsammans med familjens äldre mera hädrade medlemmar. Såsom en egendomlighet anföres ett fall af purpura efter influenza. Skabbdjuret lefver ännu här och der på slätten hos en och annan snuskig familj, och någon gång söka vederbörande bot mot denna parasit, när den blir alltför productiv, men i skogstrakter, der mera renlighet är rådande såväl inom som utomhus, riskerar man mindre vid sjukbesök såväl vis å vis skabben som andra "smådjur."
Af ögonsjukdomar hafva katarrer i bindehinnan samt inflammationer i hornhinnan ofta af traumatiskt ursprung. Varit de vanligaste Öronsjukdomarne, som förekommit, hafva oftast varit sviter efter influenza, eller skarlakansfeber af gammalt ursprung
De 7 sjukdomar, som anmälts, hafva alla tillhördt formen Melancholia.5 ogifta qvinnor hafva dissimulerat hafvandeskap.
De sjukdomar, som under året varit föremål för behandling, utgöra tillsammans 1539 beträffande 1378 personer med en dödlighet af 32 eller 2,32%.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar enligt Kongl. Medicinalstyrelsens cirkulär den 28 December 1891.
Se Bilagan Lit. A.

3:o För den allmänna sjukvården vidtagne åtgärder
a) Sjukes afskiljande från friska; sjukrum, sköterskor; utrymda bostäder; tillsyningsmän
Vanligtvis är ogörligt isolera en med smittosam sjukdom behäftad person från familjens öfriga friska medlemmar af det skäl, att ofta finnes endast ett rum i huset, som kan bebos, men, äfven der tillgång på flera boningsrum finnas, är det vanligtvis endast med motvilja, vederbörande föräldrar kunna förmå sig att flytta t.ex. ett sjukbarn ur det gemensamma sofrummet. En osed, som är allmänt rådande, är, att då någon tjenare insjuknar i hvilken sjukdom som helst, denne med eller mot sin vilja transporteras till sina mer eller mindre aflägse boende föräldrar, som redan förut äro i hög grad trångbodde. Den sjuke måste i alla fall instufvas i någon vrå äfven med risk, att de hemmavarande familjemedlemmarne derigenom ådraga sig en smittosam sjukdom, som kan orsaka en eller fleras död. Under sådana förhållanden förmärkes ingen fruktan, och, om någon insjuknar, skyllar man på det oundvikliga ödet; deremot om alla familjens medlemmar samtidigt insjukna, och det blir fråga om att anskaffa en sköterska, såsom händt under nu rådande influenzaepidemi, kan det möta stora svårigheter att bland befolkningen utleta någon lämplig person, som är villig åtaga sig besväret med skötseln af såväl de sjuke som husdjuren.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omsändigheter vid liks jordande
Folksamlingar vid begrafningar uppgifvas visserligen af respective kommunalordförander icke ega rum, men jag vet nog, hur i allmänhet tillgår vid begrafning af lik äfven efter personer, som aflidit i smittosam sjukdom, att ju förmögnare i lifstiden personen ifråga varit eller ansetts vara, desto hederligare bör hans jordafärd ordnas, och begrafnings kalaset derefter så mycket rikligare och långvarigare. Äfven genom föreläggande af viten och dessas uttagande är svårt få bort denna osed och förmå vederbörande bryta med gamla traditioner icke så mycket för egen skull som för slägtingars och grannars, som skulle anse en enkel men anständig begrafning vittna om njugghet och sparsamhet hos de efterlefvande. Tiden och seden i städerna skall dock verka ändring äfven i sådana förvända åsigter.
c) Instäld skolgång m.m.
Endast i Södra Lundby socken hafva skolorna under första hälften af Juni månad varit instäld på grund af elakartad halssjukdom. Då denna sjukdom i December visade sig i Lekåsa socken, hade skolorna redan börjat sina ferier.

4:o Allmänna helsotillståndet under året.
Till dess befordrande vidtagne åtgärder inafseende på
a) Godt vatten till dryck och matlagning
Ingenstädes har vattenbrist förefunnits, då nederbörden varit mer än tillräcklig under hela året. På de flesta herregårdar finnas vattenledningar till kreaturen, som sålunda under den kalla årstiden slippa köros ut till vattning; men om denna anordning för öfrigt är nyttig för djuren, som i månader icke få komma ut i fria luften och röra på sina styfva ben, lemnar jag derhän. Vanligen tages vatten från gräfda brunnar eller källor sällan från sjöar eller åar.
b) Förekommande af källors, brunnars m.m. orenande.
Endast några behöfliga brunns rensningar hafva blifvit verkstälde. Brunnarne äro icke alltid genom sitt läge skyddade för orena tillflöden från gödselhögar och svinhus. Då man fäster vederbörandes uppmärksamhet härpå, får man vanligtvis till svar, att sålänge ingen uppenbar olägenhet deraf förmärkts, icke är värdt att bråka, helst då smaken eller lukten icke förefaller onaturligt förskämd.
c) Aflägsnande af orenlighet uti eller i närheten af boningar eller annan osnygghet.
Under det att i de skogbevuxna delarne af distriktet folket temligen allmänt iaktager snygghet och renlighet såväl inom som utomhus, lemna slättbondens åtgärder i detta afseende mycket att önska. Sålunda har gödselstaden icke alltid den lämpligaste platsen, i det man för att komma in på gården ofta måste passera bredvid eller öfver densamma, och afträde finnes visserligen, men begagnas likväl icke af allt husfolket. Vanligtvis användes endast ett sofrum för såväl husbondefolket med barnen som för drängar och pigor. I samma rum kokas stundom också maten på spisen eller på en under vintren vid sidan af spisen insatt jernkamin, och ångorna från kokkärlen få leta sig väg genom spisen eller annorstädes, så godt ske kan. Boskap i boningsrummen träffar man numera ingenstädes äfven hos den fattigaste, men väl någon gång höns inqvarterade i en vrå af rummet eller under sängen. Bad användes endast undantagsvis af äldre, och äfven tvättning af ansigte och händer sker visst icke dagligen; att tvätta öfriga kroppsdelar kommer aldrig ifråga åtminstone om vintren. De späda barnen badas icke heller så ofta som vore önskligt; godt om de blifva underkastade de allra nödigaste tvagningar.
d) Olägenhet af fabrik eller annan näring på arbetares eller närboendes helsa
Inom distriktet finnes ingen annan fabrik än trämassefabriken vid Främmestad, hvilken icke på länge varit i verksamhet på grund af ogynnsamma konjukturer inom denna industrigren. Ett bränneri i Larfs socken har varit i gång under någon tid af vintren eljest finnes numera inga brännerier. Vid de större vattendragen Nosan och Lidan samt några jernvägsstationer äro garfverier och färgerier anlaggde. På sednare åren hafva en mängd mejerier uppstått, och konkurrensen dem emellan är stor, hvarför en del gå med förlust. De i dessa arbetande personer ådraga sig ofta rheumatiska lidanden genom den köld och fuktighet, hvarför de under sitt arbete måste vara utsatte. De vid mejerierna uppförde svinhusen sprida om sommaren en olidlig stank, som icke torde vara utan mehn på närboendes helsa, för att nu icke tala om de föroreningar af förbiflytande vatten, som derigenom kunna uppkomma.
e) För helsan vådliga boningslägenheter (öfverbefolkning)
finnas inga andra, än som betingas af osundt läge å sank mark med fuktighet och drag från väggar och fenster. Sådan träffas vid Venerns sanka stränder äfven som på några herregårdar, der torpstugorna äro mycket bofälliga och lemna ett otillräckligt skydd mot den kalla blåsten. Öfverbefolkning finnes väl icke, men, som ofvan nämdes, brukas allmänt att sofva gemensamt i ett enda rum, äfven om flera finnas i huset. På slätten sker detta af sparsamhetsskäl för att slippa elda, ty att ligga i oeldadt rum kommer aldrig ifråga, men väl på kalla sängkläder, hvarigenom mången ådragit sig sjukdom och död.
f) Luftvexling i rum, der större antal menniskor samlas
Skolorna, åtminstone de på sednare åren uppförde äro vanligen försedda med ventiler vid taket för luftvexlings skull. I kyr deremot saknas mångenstädes annan luftvexling än den som sker genom fenstrens eller dörrars öppnande. En del kyrkor ha fått värmeledning. Under året har ny kyrka blifvit uppförd i Naum, men den har ännu icke blifvit invigd till Gudstjenst. Skollokalerna användas oftast som sockenstuga.
g) Andra omständigheter, som kunna menhligt inverka på helsoförhållanderna (skadliga födoämnen etz)
Under den stränga köld, som var rådande långt in i Maj månad, blef vårsådden försenad, men, sedan kornet väl kommit i jorden, utvecklade sig vextligheten hastigt, och grödan var färdig för skörd i vanlig tid. Genom riklig nederbörd i Augusti blef denna svår att berga, dock skedde det på de fleste ställen utan nämnvärd skada, och såväl qvantiteten som qvaliteten af råg och hafre får anses god. Hvete, hvar af dock odlas föga och hufvudsakligen på de större egendomarne, uppgifves i Edsvära hafva blifvit skadadt af sot. Potatisen blef skadad genom den ymniga nederbörden, i det först blasten svartnade och falnade ner, hvarefter rotknölarne angrepos af röta, så att skörden utfallit betydligt under medelmåttan, och beskaffenheten är lös och vattnig. Äfven efter upptagningen förmärkes röta å potatisen, så att den esomoftast behöfver omplockas och gallras. Dryckenskapen uppgifves på de flesta ställen vara i aftagande. Spirituosa användes hufvudsakligen endast vid Jultiden, marknader och auktioner samt familjefester och hemtages då från städerna. Ölstugor finnas hufvudsakligen endast vid de större jernvägsstationerna, och på några gästgifvaregårdar säljes öl till afhemtning eller tillhandahålles resande. I handelsbodar säljes så kalladt vin, en blandning af mer eller mindre utspädd sprit med hvarjehanda tillsatsar och färgadt med någon röd eller brun kulör, under åtskilliga mer eller mindre betecknande namn såsom Liberté, Piecardon, Ryck mig i Lufven etz Hoffmans droppar begagnas icke här som rusmedel. I åtskilliga handelsbodar, aflägse från apotek säljas enkla medikamenter. Qvacksalveri idkas fortfarande af Enkan Kristina Mårtensson i Lassagl. Essunga, som äfven tillhandahåller medikamenter. Arsenik på obehörigt ställe har jag under året icke påträffat.
h) Serskild för kommun eller visst ställe derinom antagen och faststäld helsovårdsordning
Sådan finnes endast antagen för Wara stationsområde, som äfven har byggnads- och brandstodsordning hufvudsakligen i öfverens stämmelse med den för rikets städer gällande.
i) Viten förelagda enligt §30 i helsovårdsstadgan
Vid tjensteresor för i smittosamma sjukdomar hafva vederbörande kommunalnämds ordförander blifvit uppmanade att utfästa viten för öfverträdelser af lemnade föreskrifter serskildt för folksamlingar vid begrafningar af lik efter smittosamma sjukdomar aflidne personer och anställande af gästabud i sorgehuset.

5:o Förhållande i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämders verksamhet för allmänna helso- och sjukvården
Kommunalnämdernas verksamhet för allmänna helso- och sjukvården består i overksamhet, ty af sig sjelfva göra dessa myndigheter ingenting härför och behöfva bra mycket påstötningar, om de någon gång skola ryckas upp ur sin lojhet, och så kommer nog att fortfara, till dess en gång en mördande epidemi kommer att ådraga sig deras uppmärksamhet. Deras respective ordförander gitta ej ens kosta på sig några timmars arbete för att lemna de föreskrifna uppgifterna till Provincialläkaren, utan många måste infordras genom handräckning, och, när de så omsidor inkomma, innehålla de endast statitiska uppgifter, som vederbörande prestersskap ditskrifvit; men ej ens dessa äro alltid rätta.
b) Vaccination och revaccination
förrättas fortfarande af respective socknars skollärare, i några få af tjenstgörande barnmorskor. Under året hafva inga smittkoppor förekommit, hvadan vaccinationen försiggått endast på den vanliga tiden om sommaren, och ingen revaccination har egt rum. I slutet af året utgick på förslag af 1:ste Provincialläkaren från Konungens Befallningshafvande i länet en uppmaning till allmänheten att låta revaccinera sig för att dessmedelst söka skydda sig mot den då uppträdande influenzaepidemien, men, såvidt jag vet, har ingen här lyssnat till nämde uppmaning. De nya vaccinatörerna Joh. Wallin för Essunga Norra distrikt, Joh. Thorin för Kyrkås och Gust, Sålander för Tengened hafva, såsom vanligen sker vid ombyte, icke här blifvit anmälde och antagligen icke heller hos Konungens Befallningshafvande. De för år 1890 hit insände vaccinationsjournalerna hafva blifvit granskade och jemte summarisk förteckning öfver skyddskoppympningen insände till 1:ste Provincialläkaren tillsammans med årsberättelsen den 31 mars.
c) Apoteksväsendet
Apoteket vid Wara jernvägsstation har under sommaren blifvit visiteradt af 1:ste Provincialläkaren. En ansökan af Åse och Wiste häraders kretsafdelning att få tillstånd anlägga apotek eller medikamentsförsäljning vid Grästorps jernvägstation har blifvit af Kongl. Maj:ts nalsstyrelsen afslagen. Apoteksföreståndaren i Venersborg A. G. Unger och Apotekaren i Lidköping J. W. Möller fortfara sända medikamentslådor på jernvägen den förre till Grästorp och Ulfstorp, den sednare till Håkantorp.
d) Barnmorskeväsendet
är fortfarande i tillfredställande skick, i der nästan hvarje socken aflöna examinerad barnmorska. Endast Eling, Foglum, Kyrkås, Trökörna, Åhs, Sahl och Sängs socknar sakna egen barnmorska och måste vid behof anlita sådan från närgränsande socknar. Med instrumenter hafva af barnmorskor under året verkstälts 10 förlossningar nemligen af

hvarom rapporter blifvit till 1:ste Provincialläkaren tid efter annan insände

6:o Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande
a) För helso- och sjukvården
1. Den 19 Juni till Önums socken för Nervfeber
2. den 15 Juli till Frälsegården Qvässum för difteri
3. den 8 Augusti till Frälsegården Önum för nerfber.
4. den 7 September till Ulfstorp i Sparlösa socken för Nervfeber.
5. den 22 September till Slättås i Larfs socken för difteri
6. den 23 November till Lekåsa socken för difteri
7. den 22 December till Larfs socken för skarlakansfeber. Hvarom rapporter blifvit tid efter annan till 1:ste Provincialläkaren insände.
b) För medikolegala ändamål
Inga

7:o Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagde examina eller vederbörligt förordnande äro till läkarekonstens utöfning berättigade
Undertecknad, Provincialläkare enligt fullmakt af den 31 December 1867 Under Maj och juni månader, då undertecknad åtnjöt semester, har tjensten upprätthållits på förordnande af Med. Licenciaten H. Melén. Hans Andersson Willén, Med. Licenciat i Grästorp Extra Provincialläkare Johanes Qvänsel, Med. Licenciat. Privat praktiserande i Wara.
b) Veterinärer
C. F. Andersson i Wara
J. A. Kjellman i Grästorp
Helgo Vilin i Klinkan af Edsvära socken,
hvardera af Hushållningssällskapet aflönad med 400 kronor.
B. A. Norrman i Jung, privat praktiserande
c) Tandläkare, medhjelpare och lärlingar
Inga bosatte. J. E. Milton från Göteborg och A. E. Vestermark från Skara besöka Wara 1 á 2 gånger årligen 1 á 2 veckor hvarje gång för .utöfvande af tandläkareyrkrt.
d) Fältskärer, ämnesvenner och lärlingar
Inga
e) Apoteksföreståndare provisorer och elever
Firtiof Lillja, Apotekare i Wara enligt Privilegiebref af den 23 Augusti 1879
Joh. Åkesson Pharmacie Studiosus Afflyttad den 31/1.
Henrik Falk Pharmacie Studiosus från den 3/4 till den 28/9
Fritiof Lillja elev till den 1/10 sedan Pharmacie Studiosus.
f) Barnmorskor; deras namn och aflöning samt uppgift på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk
Maria Alserberg född den 26/1 28. För Norra Wånga pastorat, tillträdde tjensten 1/5 62. Lön 182 kronor 15 öre 22½ fot råg. För hvarje förlossning antigen hon tillkallas eller ej 1 á 4 kronor af bönder 50 öre aftorpare.
Maria Lindqvist, född den 23/10 63 för Larfs pastorat tillträdde tjensten 1/1 91. Lön 300 kronor. För hvarje förlossning 1 krona hos bönder, 50 öre hos mindre bemedlade.
Maria Öst, födden den 8/12 50 för Laske Wedum, Ö. Och W. Bitterna socknar,tillträdde tjensten den 1/11 75. Lön 250 kronor ½ á 2 kronor vid fvarje förlossning
Ingrid Andersson, född den 22/2 49 för Barne Åsaka och Lekåsa socknar, tillträdde tjensten den ½ 73. Lön 200 kronor till vedbrand samt för förlossningar 2 kronor af bönder 50 öre af torpare.
Annika Elicedotter, född den 4/2 22 för Essunga socken tillträdde tjensten 25/1 61. Lön 100 kronor 2½ tunna råg 2½ tunna hafre samt 1 kron vid hvarje förlossning.
Gertrud Maria Svensson, född den 24/11 38 för Ryda pastorat, tillträdde tjensten den 1/10 66. Lön 250 kronor 2 kronor vid förlossning hos bönder 1 krona hos torpare och mindre bemedlade.
Sofia Nyström, född den 9/10 47 för Främmestads och Bärebergs socknar, tillträdde tjensten den ¼ 79. Lön 250 kronor, 2 kronor för hvarje förlossning
Kristine Wärmström, född den 8/8 50 för Skarstad, Önum , Wara och Hellums socknar, tillträdde tjensten 1/1 82. Lön 244 kronor, 1 tunnland jerd, bortarrenderadt för 8 kronor, 1 á 3 kronor för hvarje förlossning.
Anna Österlund, född den 20/12 57, för Levene pastorat, tillträdde tjensten den 1/1 84. Lön 25 kronor, 2 kronor vid förlossning hos bönder 1 krona hos torpare och soldater
Kristina Johansson, född den 12/2 42 för Tengened och Flo socknar, tillträdde tjensten 1879. Lön 200 kronor 3 kronor för hvarje förlossning.
Brita Häggblom född den 30/1 39. för Hyringe Lägnum och Malma socknar, tillträdde tjensten den 1/1 67. Lön 300 kronor, 2kronor vid förlossning hos bönder, 1 krona hos torpare.
Hanna Johansson, född den 16/3 55 för Venersnäs socken tillträdde tjensten den 8/5 82. Lön 225 kronor numer. 1 krona för hvarje förlossning husrum och vedbrand.
Inga Kjellin, född den 18/2 37 för Håle socken, tillträdde tjensten den 1/7 74. Lön 64 kronor samt serskilt ersättning för hvarje förlossning.
Maria Andersson, för Thunspastorat. Lön 316 kronor 90 öre samt minst 1 krona för hvarje förlossning. Har urakt låtit lemna uppgift om födelse och tiden för tjenstens tillträdande.
Alla dessa äro examinerade äfven i den instrumentala förlossningskonsten.
Dessutom finnes inom distriktets bosatte 4 privat praktiserande barnmorskor nemligen Anna Brita Warlund född den 1/6 49 vid Wara jernvägsstation
Kajsa Andersdotter född den 28/10 49 vid Wara jernägsstation
Sofia Johansson född den 11/11 55. Bor i Nohlgården i Flo socken.
Anna Greta Carlsson född den 9/4 62; bor vid Håkantorps gästgifvaregård.
De tvenne förstnämde hafva icke undergått examen i den instrumentala förlossningskonsten.
Antal Barnmorskor vid årets början 17.
Afgått 0.
Tillkomne 1.
Antal barnmorskor vid årets slut 18.
G.) Vaccinatörer; deras namn och aflöning.
J. A. Odelius, för Norra Wånga. Lön 10 kronor samt 50öre för hvarje vaccineradt barn.
N. Svensson för Qvässum, Lön 7 kronor 50 öre
J. A. Lundqvist för Edsvära.. Lön 10 kronor samt 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. G. Garlén för Larf. Lön 20 kronor.
J. Thorsell för Tråfva . Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
A. Ternström för Lengjum och Wäsby. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
A. G. Thedèen för Lundby. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Hagström för Ö. Bitterna. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
Herrman Nilsson för W. Bitterna. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Maria Öst för Wedum. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
K. J. Lidsell för Eling. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. J. Lindroth för Åsaka . Lön 67 öre för hvarje vaccineradt barn af hemmansegare och lägenhetsegare 33 af de andre.
Joh. Wallin för Essunga (norra delen). Lön 35 öre för hvarje vaccineradt barn
J. E. Sjölin för Essunga (södra delen). Lön 35 öre för hvarje vaccineradt barn.
F. A. Pettersson för Lekåsa. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
C. J. Berlin för Foglum. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
Johan Thorèn för Kyrkås. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Lönngren för Ryda och Halfås. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Maria Svensson från Kjedum. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
St. Vestberg för Naum. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
L. Lindstrand för Främmestad. Lön 37 öre för hvarje vaccineradt barn
Gustaf Kjellin för Bäreberg. Lön ej uppgifven
I. Kihlberg för Skarstad, Wara, Önum och Hellum. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Ålander för Levene och Long. Lön 25 à 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Alb. Ljungström för Sparlösa. Lön 25 à 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Gustaf Sålander för Tengened. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
O. Sandholm för Trökörna. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. Johansson för Hyringe och Lägnum. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn.
A. G. Walin för Malma. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Th. Söderberg för Flo. Lön en årlig kollekt samt 50 för hvarje vaccineradt barn
E. Forssèn för Åhs och Sahl. Lön 16 kronor 80 öre
Hanna Johansson för Näs. Lön 6 kronor samt 50 öre för hvarje vaccineradt barn
S. Nilsson för Thun, Fiiel och Karaby. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Rhodin för Särestad och Bjärby. Lön 25 à 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Amanda Lindblad för Flakeberg Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. Fredsell för Håle Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
E. Lindholm för Täng. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
h) Qvacksalvare
Desamma som förut. Enkan Kristina Mårtensson i Essunga fortsätter att lura bönder och drifva oloflig handel med medikamenter; förekommer ofta onykter.

8:o Vetenskapliga iaktagelser märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer af intresse
Har jag inga att anföra

9:o Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård samt andra med allmänna helsovården sammanhang egande ämnen, som anses kunna komma till allmän kännedom men icke äro under ofvanstående rubriker hänförlige.
Årets mortalitets procent 8,23% är något mindre än föregående års, beroende hufvudsakligen, derpå att skarlakansfebern, som skårdar sina flesta offer bland barnen, äfven de späda, under året icke förekommit i någon nämnvärd utsträckning.
De uti föregående årsberättelser omnämde förvända vanor i afseende på späda barns uppfostran och vård fortfara utan förändring

Wara den 31 December 1891
A. Grenander
Provincialläkare

BACK



Copyright © Bertil Grenander.