1:o a) Kyrkoskrifne innevånarnes antal vid redovisningsårets början 41816
b) Antal födde under året 993
c) Antal döde under året 516
d) Antal döde barn under 1 års ålder 59

Vid jemförelse med föregående års folkmängd, som utgjorde 41596, synes det som skulle innevånarnes antal ökats med 220 personer; denna förökning är dock endast skenbar, ty under året har till Levene socken blifvit laggda hela Skår och Smedtofta byar, hvilka förut hört till Kållands härad och derigenom har innevånare-antalet i nämde socken stigit med 622 personer. Om dessa ifråndragas, befinnes folkstocken i likhet med de sistförflutna 9 åren i sjelfva verket hafva minskats med 402 personer, beträffande denna minskning nästan alla till distriktet hörande socknar utom Vara, der folkökningen utgör 36 personer. Sedan 1880, då innevånarnes antal var högst, utgör minskningen 3311 personer. Nativiteten har visserligen i år varit något mindre än i fjol 2,38% mot 2,57%, men också har dödligheten varit mindre 1,34% mot 1,50%, så att derutaf är icke minskningen beroende, utan får orsaken dertill i likhet med föregående år hufvudsakligen sökas i utflyttningar till Danmark och Tyskland men mest till Norra Amerikas förenta stater.

2:o Allmännare förekomne sjukdomar
a) Infektionssjukdomar
Skarlakansfebern, som i slutet af förra året förekom i spridda fall, upphörde redan i Januari och har sedermera icke hörts utafv.
Nervfebern har förekommit som epidemi alltsedan årets början, då den härjade som värst inom Essunga och angränsande socknar i öster. Sjukdomen spred sig från Essunga till Elings, Åsaka, Bitterna och Lundby socknar, äfven i Naums och Larfs socknar förekommo några fall. I Essunga socken förekom i de flesta hus något fall åtminstone bland familjer, som afhemtade separerad mjölk från Essunga mejeri, hvilket tycktes utgöra den egentliga sjukdomshärden. Äfven oseden att vid inträffande dödsfall bjuda tillsammans en mängd folk för att med en eller flera dagars gästabud hedra den aflidne vid dess begrafning, bidrog väsendtligen att sprida sjukdomen, och endast genom föreläggande och uttagande af viten kunde vederbörande förmås afstå från detta skadliga bruk. I slutet af året är sjukdomen i strarkt aftagande och förekommer endast i Holltorps by af Naums socken, der 4 à 5 personer ligga sjuka.
Kikhosta har förekommit i spridda fall under hela året, men, såvidt jag vet, har intet dödsfall deri inträffat. Kommunalordföranden i Edsvära omnämner dock ett sådant.
Elakartad halssjuka uppträdde under April månad i Wedum och i December i Edsvära samt förorsakade några dödsfall. Alla som angrepos voro barn, och kommo de insjuknade tidigt under behandling, vek sjukdomen för det medel, jag vanligtvis använder, qvicksilfvercyanid såväl invärtes som till gurgling.
I slutet af December har influenzan börjat visa sig här, och i de hus, der den uppträder, angripas de flesta familjemedlemmarne mer eller mindre häftigt, hvadan antagligt är, att sjukdomen får en vidsträckt utbredning. I likhet med föregående år bifogas här en tabell öfver de smittosamma sjukdomarne, sådana de förekomma i respective kommunalordförandernas uppgifter; fastän de till största delen äro värdelösa, såsom varande högst ofullständiga. Endast de i nervfeber uppgifna dödsfallen torde grunda sig på verkliga facta och tillerkännes någon betydelse

b) Öfrige sjukdomar
Fastän, som det synes, den kroniska magkatarren på grund af förbättrade lefnadsförhållanden och lämpligare diet är i aftagande, intager den dock fortfarande brorslotten af alla sjukdomar, som blifva föremål för landsortsläkarens behandling. Någon gång torde orsaken till sjukdomen hos de bättre lottade liksom bland städernas befolkning ligga i öfverflöd på mat och dryck, men vanligtvis är det den salta födan utan omvexling jemte njutningsmedlen, bränvin eller öl, snus och hos qvinnokönet omåttligt kaffedrickande, som vålla rubbningar i matsmältningsorganerna och blodberedningen. Den osunda luften i många boningar med sin sammanträngda befolkning utan ventilation torde ock hafva sin andel i de serskilt på våren så talrikt uppträdande sjukdomsformerna bleksot och blodbrist med menstruationsrubbningar och neuralgier af hvarjehanda slag. Under hela året mest under våren och början af sommaren hafva sjukdomar inom respirationsorganerna varit ovanligt freqventa dock med ringa dödlighet. Sålunda utgör denna i lunginflammation hvaraf lika många fall som i fjol varit under behandling endast 2,5% mot 20% förlidet år och af 146 bronchiter finnes endast en död antecknad. De vanliga sommardiarrhéerna voro vanligast och rätt talrika i Juni och Juli månader, några med blödningar, men intet fall med dödlig utgång. Vid samma tid förekommo 4 fall af barnkolera, deraf 1 dödsfall, samt ett fall kolera Nostras med dödlig utgång på andra dagen af sjukdomens utbrott, hvadan någon behandling aldrig blef inledd.
Rheumatismen, så vanlig på den kala blåsiga slätten, har icke under året varit så freqvent som annars måhända på grund af den blida vintern.
Sjukdomar i ögonen, som anmälts, hafva vanligtvis intresserat ögats yttre delar, binde-och hornhinnorna och hafva ofta varit af traumatiskt ursprung. Ett fall af oftalmotlennorhea neonatorem, som tidigt kom under behandling, återgick snart till helsa under användning af 2%tig lapislösning. Enär skarlakansfebern under året icke förekommit mer än några fall i Januari, hafva sjukdomar i öronen också varit sällsynta, och de fall, som behandlats, hafva mest varit kroniska inflammationer i mellanörat från föregående år med eller utan qvarstående perforationer i trumhinnan.
Af hudsjukdomar får man mest se eczemet bland barn och yngre personer, som tillbragt vintern till största delen inomhus i osund luft utan bad och tvagningar. Skabben för ett tynande lif, men alltid anmäles hvarje år några fall af denna sjukdom, som numera endast förekommer bland den snuskigaste delen af befolkningen och försvinner i samma mån som renlighet och en stigande civilisation vinner utbredning.
Af sinnes sjukdomar hafva 7 fall af ursinne anmälts och 4 af tungsinne. För 3:ne sinnessjuka personer hafva betyg utfärdats i ändamål att varda på Hospital intagna till vård.
De sjukdomar som under året varit under behandling utgöra tillsammans 1455 beträffande 1364 personer med en dödlighet af 40 eller 2,74%.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar enligt formulären 5 och 7 i Sundhetskollegii cirkulär den 31 Augusti 1874.
Se Bilagan Lit. A.

3:o För den allmänna sjukvården vidtagne åtgärder
a) Sjukes afskiljande från friska, sjukrum, sköterskor, utrymda bostäder tillsyningsmän m. m.
Under den nästan hela året rådande nervfeberepidemien visade sig i de flesta fall omöjligheten att isolera de sjuka från friska personer, och förbud att emottaga besök af hvem som helst blefvo nog vid de alltsom oftast företagna tjensteresorna utfärdade men sällan respecterade, såsom jag har anledning antaga. De sjuke blefvo i allmänhet vårdade af sina närmaste slägtingar, någon gång af serskilt anställd sköterska. Efter sjukdomens upphörande blefvo sjukrummen desinficierade medelst svafvelrökningar, ventilering och skurning. För att kontrollera att de lemnade föreskrifterna blefvo efterföljde, tillsattes i Essunga på kommunalstämma tillsyningsmän, som hvar inom sin rote skulle hålla uppsigt och anmäla inträffande nya sjukdomsfall.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande.
Först sedan viten blivit af kommunalordföranderna förelaggda och af en och annan uttagne, kunde oseden att jorda de döda vid allmän Gudstjenst och anställa en eller flera dagars gästabud vid begrafningar äfven af i smittosamma sjukdomar aflidne personer stäfjas. Och man må icke tro, att det var den okunnigaste delen af befolkningen, som häraf funno sig träffade utan äfven från sådana af hvilka man såsom mera upplyste skulle väntat mera vett och insigt om sitt eget och det allmännas väl, mötte ofta ett sådant förbud allvarligt motstånd, och den ifrågavarande döde blef jordad med vanlig ståt. Dock Nemesis vakar, så att någongång den trotsiga sjelf blef nedlaggd på sjuk- eller dödsbädden, då öfvermodet snart befans krossadt. Ville presterskapet med försakande af egen beqvämlighet lemna sitt understöd till utrotande af den nämde oseden, tror jag, att vederbörande skulle sjelfva inse nyttan af att följa de lemnade sanitära föreskrifterna i afseende på liks jordande, men hittills har läkaren ensam fått uppträda som målsman för Hygienen och förkunna dess enklaste läror för en okunnig och liknöjd befolkning utan hjelp från dess mer eller mindre upplyste lärare
c) Inställd skolgång.
Ingenstädes hafva skolorna behöft inställas på grund af rådande sjuklighet bland barnen, men på grund af respective lärares inträffade sjukdom har skolan på ett par ställen måst inställas några veckor

4:o Allmänna helsotillståndet under året.
Till dess befordrande vidtagne åtgärder i afseende på
a) Godt vatten till dryck och matlagning
Öfverallt finnes tillräckligt vatten för såväl menniskors som kreaturens behof. För de förra hemtas vatten vanligtvis ur källor eller gräfda brunnar, för de sednare finnes vattenreservoirer i närheten af ladugården för att upphemta regnvatten, men dessa äro icke alltid tillräckligt skyddade för orena tillflöden från stallarne. Såväl i dessa mer eller mindre djupa behållare som i brunnarne har under hela året ingen vattenbrist försports, tack vare inträffande riklig nederbörd i slutet af sommaren. De i närheten af sjöar eller naturliga vattendrag boende hemta sitt vatten derifrån såväl till matlagning som för husdjuren. På slättbygden är vattnet flerestädes oklart af uppslammade lerpartiklar samt starkt kalkhaltigt men likväl friskt och välsmakande. I närheten af dyiga mossar får vattnet en oangenäm rutten smak och lukt och torde icke böra användas hvarken till dryck eller matlagning.
b) Förekommande af källors, brunnars m. m. orenande
De vid boningarne befintliga brunnarne äro icke alltid tillräckligt skyddade för orena tillflöden från ofvanför liggande gödselhögar eller afträden. Då vederbörandes uppmärksamhet fästes på faran häraf, och nödig ändring föreslås, får man vanligtvis höra, att då hittills ingen skada skett, får det väl vara, som det är. Vid de större jernvägsstationerna äro sålunda flera brunnar belägna på olämpliga ställen och någon förändring härutinnan är väl knappt att förvänta, tills någon härjande epidemi decimerar befolkningen. Ty så är seden såväl i detta som andra afseenden, att först skall olyckan inträffa, sedan må rättelse ifrågakomma. Hvad som derför i ofvannämde afseende sålunda under året vidgjorts, inskränker sig till några behöfliga brunnsrensningar och anbringande af nya bord eller kar, der så varit af nöden. De i närheten af vattendragen belägna mejerierna verka menligt på vattnets renhet genom att utsläppa icke allenast allt sköljvattnet utan äfven den flytande spillningen från de vanligtvis i närheten befintliga svinhusen i den förbiflytande strömmen.
c) Aflägsnande af orenlighet uti eller i närheten af boningar eller annan osnygghet.
I detta afseende vore mycket, som kunde göras, men litet eller intet blir gjordt.
Inomhus kunde de i det gemensamma boningsrummet stående matskåpen saklöst utfösas, och om nödig ventilation något mer brukades, tror jag, att detta skulle visa sig gagneligt för respective innevånarnes helsa åtminstone de små barnens, som hela vintern måste dväljas uti en osund atmosfer. Der ännu de öppna spislarne finnas qvar, som är fallet på vissa ställen i skogsbygden med god tillgång på ved, sker ventilationen någorlunda tillräckligt genom dessa, men på slätten med sina kakelugnar, framför hvilka stundom finnas anbragt en jernkamin, på hvilken maten kokas i det gemensamma sofrummet, blir luften vissa tider på dygnet outhärdelig åtminstone för en vid frisk luft van person. Men menniskan kan vänja sig vid mycket och tål mycket innan hon förgås. Allmogen har för sed att tillbringa natten liggande i underkläderna, och af kroppens delar tvättas sällan mer än ansigtet, men mången gör sig icke ens detta besvär och visst icke dagligen. Bad kommer aldrig ifråga vintertiden, och äfven på sommaren bada endast ett fåtal af den vid sjöar eller strömmar bosatta befolkningen. De späda barnen badas endast undantagsvis, sedan de genomgått det första badet och tvagningen vid födelsen, rengöres icke hela kroppsytan på en gång utan blott delvis, der nödvändigheten bjuder aflägsna orenligheten. Utomhus är icke bättre. Sålunda finnas visst icke vid hvarje gård afträdeshus, eller, om de finnas, användas de icke för sittändamål. Folket gör heldre sitt tarf till fots bakom förste bäste husknut, såsom man nogsamt kan få tillfälle iakttaga äfven på ställen, der man af innevånarne kunde hafva skäl vänta mera snygghet och sinne för prydnad i omgifningarne af boningshusen. Gödselhögen är ofta så belägen, att derifrån orenlighet nedrinner till det nedanför belägna vattningsstället för kreaturen, och äfven brunnen är, såsom ofvan nämdes, icke alltid tillräckligt skyddad för sådana orena tillflöden. Till en del gårdar leder vägen öfver eller straxt bredvid den stinkande gödselstaden.
d) Olägenheter af fabrik eller annan näring på arbetares eller närboendes helsa.
Inom distriktet finnes för närvarande ingen större fabrik igång. Vid den enda anmärkningsvärda, pappersmassefabriken i Främmestad, har arbetet under flera år varit nedlagdt. Vid de större vattendragen Nossan och Lidan samt några jernvägsstationer finnes ett och annat garfveri eller färgeri anlagdt. I Baljefors vid Nossan i Främmestads socken finnes i förening med färgeri ett ullspinneri, hvarest äfven väfnader tillverkas. Murtegel och rör till drainering brännes flerestädes såsom i Levene, Främmestad, Wara, Klo i Ryda socken, samt Wenersnäs. Ett enda bränvinsbränneri har under året varit igång, vid Egendomen Sjötorp i Larfs socken, hvarest såväl potäter som spanmål företrädesvis Majs "förädlas" till den Svenska nektarn. Till de förut inom distriktet varande många mejerierna har under året tillkommit ett sådant vid Håkantorps anhaltstation. Då befolkningen allt mer vinlägger sig om en rationel ladugårdsskötsel, komma mejeriernas antal att ökas år efter år. Sedan svinslagteri blifvit anlagdt såväl i Falköping som i Herrljunga, har uppfödande af svin blifvit en binäring icke allenast för mejeriegarne utan äfven de enskilte, som nu alltid kunna påräkna högsta pris för sina svin. Slöjd idkas endast i de socknar, som ännu har skog; på slätten förstår allmogen icke att tillverka de enklaste husgerådsredskapen
e) För helsan vådliga boningslägenheter (öfverbefolkningen)
Endast hos några torpare och backstugusittare kan man få se bofälliga och osunda boningshus; de besutne bönderna ha i allmänhet väl ombonade hus med flera rum, än som dagligen begagnas. På de större egendomarne finnes vanligen en större statbyggnad gemensam för flera familjer. Vanan att använda ett enda rum för alla familjens medlemmar tjénarne inberäknade, äfven der tillgång på flera finnas, qvarstår oförändrad sålänge icke folket fått klart för sig, att ren luft utgör ett af hufvudvilkoren för bevarande af lif och helsa. Äfven sparsamhet torde utgöra ett skäl till bibehållande af denna vana på den skoglösa slätten med sina dyra vedpriser, ty ingen brukar ligga i oeldadt rum. Annan öfverbefolkning än ofvannämde har icke iakttagits, icke heller har någon bostad under året behöft utrymmas
f) Luftvexling i rum, der större antal menniskor vanligen samlas
Såsom i kyrkor och skolor är icke alltid tillfredsställande i betraktande af den mängd folk, som der samlas. Under året har en ny kyrka blifvit uppförd i Kjedums socken, och äfven i Naums socken är betänkt på att uppföra en ny kyrka istället för den nuvarande, som är alldeles för liten och otillräcklig utan annan luftvexling än den, som åstadkommes genom dörrars och fensters öppnande, liksom i andra gamla landtkyrkor. Sedan det nu blifvit beslutadt att ett för Barne, Laske, Wiste och Åse Härader gemensamt tingshus skall uppföras i Wara, komma de gamla tingslokalerna med sin ofullständiga luftvexling att försvinna till fromma för såväl domare som de rättsökande.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena (skadliga födoämnen etz.)
Efter en ovanligt kort vår inträdde sommaren med värme och stark torka, så att vårsäden, som uppkom ovanligt vackert och var serdeles lofvande, icke hann att utveckla sig utan förkrympte i vexten helst som utsädet i sig sjelft var svagt. När regnet omsider i början af Juli ändtligen föll, var det för sent att gifva fart åt grödan, som derföre på den styfva intorkade leran gaf knappt half skörd. Dessutom blef hafren här angripen af rost, hvarigenom det lilla som skördades, blef mindre vigtigt. På grund af den sålunda felslagna hafreskörden, ortens hufvudsäde, finnes föga eller intet till afsalu till stort mehn för befolkningens ekonomi. Rotfrukterna, hvaraf hufvudsakligen potäter odlas, gåfvo deremot rik äring af god beskaffenhet serskilt på sandjorden, tack vare det i Juli fallande regnet, hvilket för dessa kom i lagom tid, så att rotknölarne hunno tillräckt utveckla sig. Också lider potatisen i år mindre än eljest af röta under förvaringen; endast från Lundby socken klagas öfver ett sådant förhållande. Dryckenskapen floreras endast vid de större jernvägsstationerna, när marknad der hålles, då hufvudsakligen öl i stora qvantiteter inmundigas. Sålunda finnes i Wara icke mindre än 5 ölstugor, som alla vid dylika tillfällen ha starkafsättning. Vid en och annan gästgifvaregård finnes ölförsäljning, dock mest till afhemtning. Bränvin fås icke utan tillfälligtvis från städerna genom skickebud, och de fleste bönder sakna denna vara i sina hem, undantagandes under Julhelgen, då det är vanligt att undfägna hvarje besökande med en sup. Den i Naums socken befintliga i förra berättelsen omnämnde lönnkrog är ännu icke alldeles utrotad, men har långa tider varit stängd, då egaren sutit i fängelse för att aftjena ådömda böter. Obehörig försäljning af Hoffmans droppar såsom rusmedel förekommer icke här, deremot torde det vin, som tillhandahålles i några salubodar, i de flesta fall vara förfalskade. Qvacksalveri idkas hufvudsakligen af en supig kärring i Essunga samt några barnmorskor, hvars åtgörande i första hand alltid består i koppning nästan på hvilken kroppsdel som helst, som är säte för sjukdom. Arsenik har ingenstädes anträffats på obehörig plats och ingen förgiftning härmed har egt rum.
h) Serskilt för kommun eller visst ställe der inom antagen och faststäld helsovårdsordning.
Sådan finnes endast vid Wara jernvägsstation i hufvudsak öfverensstämmande med för rikets städer gällande.
g) Viten förelaggda enligt §30 i helsovårdsstadgan.
Under den i början af året gängse nervfeber epidemien måste genom vederbörande kommunalordförander fastställas viten från 5 till 20 kronor för att vid de i denna sjukdom aflidne personers begrafning afhålla de efterlefvande från att anställa gästabud, då det visat sig att på foglig väg, genom föreställningar v.d. Intet gehör lemnades åt gifna råd och varningar. Sådana viten borde läkaren sjelf ha rättighet åsätta, enär kommunalordföranderna icke alltid bestämma högsta tillåtna beloppet och de i annat fall vanligen icke hafva åsyftad verkan.

5:o Förhållande i allmänhet med.
a) Sundhetspolis samt kommunalnämders verksamhet för allmänna helso- och sjukvården.
Dessa myndigheters verksamhet inskränker sig till minsta möjliga besvär. Om någon gång ett helsovidrigt förhållande påpekas, som behöfver rättelse, sker sådan först efter oskäligt lång tid, kanske aldrig.
När kommunalnämnden genom sin ordförande vid utbrottet af någon smittosam sjukdom anmält förhållandet hos Konungens Befallningshafvande för att åt de sjuke få sjukvård gratis, tror den sig hafva uppfyllt allan rättfärdighet. Om hufvudändamålet med läkarens besök vid sådana tillfällen sväfvar den i en behaglig okunnighet och blir förvånad, då upplysning härom blifver honom meddelad. De föreskrifna uppgifterna om allmänna helsotillståndet hafva äfven i år delvis uteblifvit och måst genom Konungens Befallningshafvande infordras. De försumliga urskulda sig stundom dermed, att de sakna blanketter, som de förmena skola dem genom provincialläkaren tillhandahållas. Då uppgifterna ändtligen inkommit, befinnas de i hög grad innehållslösa om möjligt sämre år efter år, och rent af origtiga äfven i afseende på siffertalen, sålunda värdelösa att derpå bygga någon statistik.
b) Vaccination och revaccination.
förrättas af respective socknars skollärare, i några af på platsen bosatte barnmorskor. Under året hafva inga smittkoppor förekommit, derföre har ingen revaccination egt rum, och vaccinering icke behöft anordnas på andra tider än den vanliga. Flakebergs socken här till vaccinatrice förre vaccinatörens dotter Amanda Lindeblad, men som vanligt uraktlåtit anmäla detta för mig och antagligen äfven för Konungens Befattningshafvande. Vaccinatören i Essunga Norra distrikt O. Lindgren har under året aflidit. De för år 1888 hit insände vaccinationsjournaler hafva blifvit granskade och jemte summarisk förteckning öfver skyddskoppympningen till Konungens Befallning hafvande insände den 14 juni.
c) Apoteksväsendet.
Apoteket vid Wara jernvägsstation visiterades den 16 December, och protokoll öfver denna förrättning insändes till Kongl. Medicenalstyrelsen den 19 ejusdem Genom medikamentslådor, som sändas dels från Wenersborg till Grästorp, dels från Lidköping till Håkantorp, närmaste jernvägsstationen till Wara, beröfvas apoteket en stor del af beräknade inkomster, hvadan innehafvaren har ganska stora svårigheter att draga sig fram vid sidan af sina påflugna, hänsynslösa konkurrenter.
d) Barnmorskeväsendet.
De fleste pastorater hafva egen examinerad barnmorska och de, som sakna sådan, anlita närboende socknars och endast undantagsvis begagnas kloka gummor. Endast en gång har läkarebiträde under året begärts för en af eclampsi lidande barnaföderska.
Med instrumenter hafva af barnmorskorna 7 qvinnor blivit förlösta nemligen af

hvarom rapporter, behörigen granskade blifvit till Kongl. Medicinalstyrelsen tid efter annan insände.

6:o Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande.
a) För helso och sjukvården. Embetsresor
1. den 7 och 8 Januari till Essunga socken för nervfeber
2. den 15 Januari till S. Lundby socken för nervfeber
3. den 17 Januari till W. Bitterna socken för nervfeber
4 den 19 Januari till Halfås socken för nervfeber
5 den 24 Januari till Laske Wedums socken för nervfeber
6 den 25 Januari till S. Kjedums socken för nervfeber
7 den 27 Januari till Elings socken för nervfeber
8 den 28 Januari till Essunga socken för nervfeber
9 den 31 Januari till W. Bitterna socken för nervfeber
10 den 4 Februari till Elings socken för nervfeber
11 den 6 Februari till Laske Wedums socken för nervfeber
12 den 12 Februari till Laske Wedums socken för nervfeber
13 den 17 Februari till Böse i Laske Wedums socken för nervfeber
14 den 26 Februari till Sparlösa socken för nervfeber
15 den 28 Februari till Toentorp i Elings socken för nervfeber
16 den 2 Mars till Torlanda i W. Bitterna socken för nervfeber
17 den 8 Mars till W. Bitterna socken för nervfeber
18 den 10 Mars till Laske Wedums socken för nervfeber
19 den 11 Mars till Barne Åsaka socken för nervfeber
20 den 26 Mars till Laske Wedums socken för nervfeber
21 den 28 Mars till Laske Wedum och Ö. Bitterna för nervfeber
22 den 2 April till S. Lundby socken för nervfeber
23 den 6 April till Larfs socken för nervfeber
24 den 16 April till Laske Wedums socken för difteri
25 den 2 Maj till Laske Wedums socken för nervfeber
26 den 7 Maj till Larfs socken för nervfeber
27 den 27 Maj till Norsebro i Essunga socken för nervfeber
28 den 6 Juni till S. Lundby socken för nervfeber
29 den 23 Juni till Sparlösa socken för nervfeber
30 den 15 Juli till Ryda socken för nervfeber
31 den 3 Augusti till S. Lundby socken för nervfeber
32 den 25 Augusti till Kjellerstorp i Laske Wedums socken för nervfeber
33 den 2 September till Larfs socken för nervfeber
34 den 7 September till Lengjums socken för nervfeber
35 den 21 September till Ryda socken för nervfeber
36 den 4 November till Torlanda i W. Bitterna socken för nervfeber
hvarom rapporter tid efter annan blifvid till Kongl. Medicinalstyrelsen insända.
b) För medikolegala ändamål
1. Besigtning af liket efter Drängen Johan Alfred Johansson i Åhs socken den 4 Maj – sjelfhängd. Rapport insänd den 8 Maj.
2 . Besigtning af liket efter ynglingen Knut Nathanaël Olsson i Salstad den 7 Oktober Ihjälskjuten. Rapport insänd den 10 Oktober.

7:o Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare hvilka på grund af aflagde examina eller vederbörligt förordnande äro till läkare konstens utöfning berättigade
Undertecknad Provincialläkare enligt fullmakt den 31 December 1867.
Hans Andersson Wellén. Med. licenciat. Enligt förteckning på Svenska läkare bosatt som distriktsläkare i Grästorp.
J. Qvänsel Med. Licenciat i Wara, privat praktiserande.
b) Veterinärer
C. F. Andersson i Wara.
J. A. Kjellman i Grästorp.
C. W. Settergren i Algustorp af Edsvära socken hvardera aflönad af Hushållningssällskapet med 200 kronor.
Helgo Welin i Klinkan af Edsvära socken privat praktiserande.
c) Tandläkare, medhjelpare och lärlingar
Inga
d) Fältskärer, åmnessvenner och lärlingar
Inga.
e) Apoteksföreståndare, provisorer och elever
Fritiof Lillja, Apotekare i Wara enligt previlegiebref den 23 Augusti 1879.
Johan Åkesson Provisor.
Fritiof Gustaf Lillja Elev.
f) Barnmorskor deras namn och aflöning samt uppgift på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk
Maria Alsterberg för Wånga, Edsvära och Qvänums socknar. Lön 182 kronor 15 öre 22½ fot råg samt dessutom för hvarje förlossning, antingen hon tillkallas eller ej, 1 à 4 kronor af lön der 50 öre af torpare.
Maria Andersson för Larfs pastorat Lön 322 kronor 68 öre samt 50 öre à 1 krona för hvarje förlossning, der hon biträder.
Maria Öst för Ö. och W. Bitterna samt Wedum. Lön 350 kronor samt 1 à 5 kronor vid hvarje förlossning.
Ingrid Andersson för Lekåsa och Åsaka socken. Lön 220 kronor samt för hvarje förlossning 1 à 2 kronor af bönder 50 öre af torpare och soldater.
Annika Elicedotter för Essunga socken. Lön 100 kronor 31,5 fot spannemål hälften råg hälften hafre frivillig afgift vid hvarje förlossning.
Maria Svensson för Ryda pastorat. Lön 250 kronor samt ½ à 3 kronor vid hvarje förlossning.
Sofia Nyström för Främmestads pastorat. Lön 250 kronor samt 2 kronor för hvarje förlossning.
Christina Wänström för Skerstads pastorat. Lön 250 kronor, samt 2 à 5 kronor för hvarje förlossning.
Anna Österlund för Levene pastorat. Lön 250 kronor samt 3 kronor för hvarje förlossning.
Christina Johansson för Tengened och Flo. Lön 200 kronor samt 3 kronor för hvarje förlossning.
Brita Häggblom för Hyringa och Malma samt Lägnums socknar. Lön 300 kronor samt 2 kronor för hvarje förlossning.
Hanna Johansson för Näs socken. Lön 250 kronor samt serskilt arvode minst 1 krona för hvarje förlossning uppgående till 75 kronor per år.
Inga Kjellin för Särestads pastorat utom Bjärby. Lön 250 kronor, fri bostad med kålgård, 50 kronor till ved, 75 öre à 3 kronor för hvarje förlossning.
Maria Andersson för Thuns pastorat. Lön 316 kronor 90 öre samt minst 1 krona för hvarje förlossning.
Alla dessa äro examinerade äfven i den instrumentala förlossningskonsten.
Dessutom finnas inom distriktet bosatte 3:ne privat praktiserande barnmorskor nemligen
Anna Brita Warlund och Kajsa Andersdotter Vid Wasa jernvägsstation
Christina Öst i Bitterna
De tvenne förstnämde hafva icke undergått examen i den instrumentala förlossningskonsten.
Antal barnmorskor vid årets början 17.
Afgångna 0.
Tillkomna 0.
Antal barnmorskor 17.
g) Vaccinatörer deras namn och aflöning.
J. A. Odelius för Wånga. Lön 10 kronor
N. Svensson för Qvänum. Lön 7 kronor 50 öre
J. A Lundqvist för Edsväsa. Lön 10 kronor samt 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. G. Carlén för Larf. Lön 20 kronor
J. Thorsell för Tråfva. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. Ternström för Lengjum och Wäsby. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. G. Thedeén för Lundby. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Hagström för Ö. Bitterna. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Herman Nilsson för W. Bitterna. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Maria Öst för Wedum. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
K. J. Lidsell för Eling. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. J. Lindroth för Åsaka. Lön 67 öre för hvarje vaccineradt barn af af hemmansegare och lägenhetsegare 33 öre af de andre.
O. A. Lindgren för Essunga (Norra delen) har under året aflidit.
J. E Sjölin för Essunga (Södra delen) Lön 35 öre för hvarje vaccineradt barn
F. A. Pettersson för Lekåsa. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
C J. Berlin för Foglum. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn.
Aug. Hägardt för Kyrkås. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn.
J. Lönngren för Ryda och Halfås. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Maria Svensson för Kjedum. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
St. Westberg för Naum. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
L. Lindstrand för Främmestad. Lön 37 öre för hvarje vaccineradt barn
Gustaf Kjellén för Böreberg. Lön ej uppgifven
I. Kihlberg för Skarstad, Wara, Önum och Hellum. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Ålander för Levene och Long. Lön 25 á 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
Alb. Ljungström för Sparlösa. Lön 25 á 50 öre för hvarje vaccineradt barn
J Fremling för Tengened. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
O. Sandholm för Trökörna. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
A. Johansson för Hyringa och Lägnum. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
Malma. Vakant
Th. Söderberg för Flo. Lön en årlig kollekt samt 50 öre för hvarje vaccineradt barn
E. Forssin för Åhs och Sahl. Lön 16 kronor 80 öre
Hanna Johansson för Näs. Lön 6 kronor samt 50 öre för hvarje vaccineradt barn
S. Nilsson för Thun, Friel och Karaby. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Rhodin för Särestad och Bjärby. Lön 25 á 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Amanda Lindblad för Flakeberg. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. Fredsell för Håle. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
E. Lindholm för Täng. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
h) Qvacksalvare
Sådana finnas flera både bland barnmorskor, fruar och kärringar samt sjukvårdssoldater. Af barnmorskorna ha Gertrud Maria Svensson i S. Kjedum och Ingrid Andersson i Barne Åsaka största praktiken såväl bland män som qvinnor och barn. Deras förnämsta therapeutiska medel är koppning likt och olikt på nästan alla kroppens yttre delar. Fruarne, mest prestfruar, sysselsätta sig hufvudsakligen med barnsjukdomar serskilt rachitis, som diagnosticeras hos de flesta späda barn. I Essunga fortsätter ännu Enkan Christina Mårtensson att lura bönder med sina hocus pocus. Sjukvårdssoldaterna, deribland främst Kask i Kjedum behandlar endast benbrott och yttre skador. Utom dessa anlitas af den lättrogna allmänheten vid sjukdomar 2:ne utom distriktet boende prester: Prosten J. P. Sandzén i Hjerpås, som med förkärlek slagit sig på fruntimmers sjukdomar, och en obefordrad prestman, presten i Trufve gemenligen kallad, en Amerikansk Humbugsmakare, som åtnjuter ledighet från presterlig tjenstgöring, antagligen emedan han finner det förmånligare att fuska i medicinsk praxis än använda sin tid på att göra proselyter.

8:o Vetenskapliga iakttagelser märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer af intresse
har jag inga att anföra.

9:o Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård, samt andra med allmänna helsovården sammanhang egande ämnen, som böra anses komma till allmän kännedom, men icke äro under ofvanstående rubriker hänförliga
Mortaliten bland späda barn har i år varit ovanligt ringa, knappt 6%, också har ingen svårare barnsjukdom, serskilt skarlakansfebern, i nämnvärd mån förekommit. Till hvad i föregående årsberättelser blifvit yttradt angående fördomar och fel vid uppfödande och vården om späda barn har jag intet att tillägga. De dåliga, färvända vanorna, som existerat från den ena generationen till den andra, äro svåra att utrota.

Lilla Wästorp, Wara
den 31 December 1889
A Grenander
Provincial läkare.

BACK



Copyright © Bertil Grenander.