Årsberättelse från Naums Provincialläkaredistrikt af Skaraborgs län för år 1885

1:o a) Kyrkoskrifne innevånarnes antal vid redovisningsårets början 42893
b) Antal födde under året 1119
b) Antal döde under året 690
c) Antal döde barn under ett års ålder 107

I likhet med de sista 4 åren har folkmängden stadigt minskats utgörande minskningen under sista året ej mindre än 500 personer. Närmaste orsaken härtill är dels en mindre nativitet (2,61% mot 2,85% förra året) och en ökad dödsprocent (1,61% mot 1,36% förra året) dels och hufvudsakligen fortgående utflyttningarne till städerna men förnämligast till Norra Amerikas förenta stater

2:o Allmännare förekomne sjukdomar
a) Infektionssjukdomar
Under årets fleste månader hafva fall af nervfeber förekommit, men sjukdomen har ingenstädes vunnit någon synnerlig utbredning. De fleste fallen hafva inträffat i Önums socken bland den fattigare befolkningen och dit hafva under året tvenne tjensteresor företagits. Uti en backstuga inhysande en fattig enka med 9 barn blefvo alla familjens medlemmar den ena efter den andre angripne af sjukdomen, men utom en 14 årig gosse återvunno de alla helsan.
Af Skarlakansfeber har under årets första hälft endast ett fåtal förekommit, och af messling är intet enda fall här anmäldt; endast några otorrhoeer, som varit under behandling, hafva utgjort påminnelser om nämde sjukdomar från föregående år.
Deremot har en annan sjukdom härjat bland barnen temligen alvarsamt, jag menar difteri, som från årets början och intill hösten uppträdt inom Flo socken, dit jag tid efter annan uppå vederbörligt förordnande företagit 4 tjensteresor. Vid behandlingen af denna sjukdom har jag funnit en bestämd fördel i användandet af qvicksilfvercyanid såväl invärtes som till gurgling, och kan icke erinra mig något enda fall af difteri, som vid dess tidiga användning slutat dödligt. En stor fördel medför qvicksilfvercyaniden äfven derigenom, att allt bråk med de för såväl de små patienterna som deras närmaste och läkaren otrefliga penslingarne, kan undvikas. Äfven inhalationerna kunna inställas; pseudomembranerna lossna likaväl dem förutan. I några fall hafva förlamningar i extremiteterna, svalget och ögonen (Hemiopi) qvarstådtt en tid, och ett fall, som slutade dödligt, sedan den egentliga difterien upphört, antager jag varit kompliceradt med njurinflammation.
Kikhosta har nog förekommit i icke så ringa utsträckning, emedlertid har jag mig derom intet vidare bekant än de få fall, som anmälts. Uti några uppgifter från kommunalordföranderna heter det visserligen, att kikhosta förekommit allmänt, men som inga ziffror vidfogas, saknas all ledning för bedömande af nämde sjukdoms utbredning.
Af syfilis har under året intet enda fall varit under behandling; och endast en dröppel har uppvisats.
I likhet med föregående år bifogas här en sammanställning af kommunalordförandernas uppgifter angående smittosamma sjukdomar. Den får gälla för hvad den kan och är i högsta grad otillförlitlig, idet de flesta icke lemna någonra uppgifter alls, andra åter endast uppgifva dödsfallen o.s.v. De i dessa förekommande 2:ne fall af hjernfeber torde rättast böra betraktas såsom enkla meningiter utan epedemisk karaktär.

b) Öfriga sjukdomar
Fortfarande förekommer den kroniska magkatarren mycket allmänt bland allmogen såväl hos man- som qvinnokönet. Orsaken härtill är, såsom jag förut uppgifvit, hufvudsakligen att söka i dieten och de brukliga njutningsmedlen snus och kaffe. Äfven ett omåttligt öldrickande torde mången gång få bära skulden till framkallande af denna sjukdom. Såsom magkatarrens trogne följeslagare uppträder vanligen blodbrist förr eller sednare och någon gång magkräfta hos äldre personer. Då vederbörande hafva svårt att afstå från gamla vanor eller rättare sagdt ovanor, så att de förändra sin diet, kan man väl veta, huru svårbotlig magkatarren uppträder in praxi och trotsar hvarje behandling. På grund af den under hela året rådande kalla och regniga väderleken hafva sjukdomar inom respirationsorganerna varit mycket allmänna under årets alla månader. Mest hafva förekommit lungkatarrer, acuta och kroniska, dernäst lunginflammationer med en dödlighet af ända till 9% oafsedt dem, som öfvergått i kroniska stadiet eller slutat såsom verklig phtisis. Såsom en följd af den kalla och blåsiga väderleken på den flacka slätten torde ock få räknas de många fall af neuralgier, som under året varit under behandling, ty i de flesta fall hafva deras rheumatiska karaktäer kunnat bestämmas, och rheumatismen är, såsom bekant, endemisk här. Sedan de få ännu qvarstående skogarne alltjemt utgallrats utan motsvarande återplantering, skall inom en icke aflägsen framtid endast kronans skogar finnas qvar, och rheumatismen med dess följder skall fortfarande blifva en mycket vanlig sjukdomsform bland befolkningen på den kala, skoglösa, för alla vindar utsatta slätten. Likväl får icke förnekas, att på några ställen företrädesvis i Särestads och Tengeneds socknar en och annan börjat inse skogarnes värde äfven i hygiaeniskt afseende såsom ett naturligt skydd mot de skarpa vindarne och företagit skogsplanteringar, hvartill de här och der af Hushållningssällskapet underhållna plantskolorna utan eller för en obetydlig ersättning lemna frön eller plantor. Under hela året men företrädesvis sommar- och höstmånaderna förekommo tarmkatarrer såväl hos barn som äldre deraf några med blodiga uttömningar. Af förgiftningssjukdomar anmäldes tvenne fall af salt-syreförgiftning, det ena beträffande en mjölnare, som tagit syran i stället för bränvin, och det andra ett barn, som druckit ur en kopp, der saltsyra förvarades för teckniskt ändamål. Att det förra slutade utan mehnliga följder, känner jag, men huruvida barnet undgick döden, derom har jag deremot icke fått något meddelande. Bland förgiftningssjukdomarne finnes antecknadt ett fall under benämningen mephitis (kloakförgiftning), som beträffande en svinaherde, som hade för vana att vistas i svinstallet icke allenast om dagen utan äfven vanligtvis der hade sin sofplats. Han företedde en gråblek ansigtsfärg, var i hög grad anaemisk med svag hjertverksamhet och klagade öfver svåra muskelsmärtor; medvetandet var stundtals grumladt, och emellanåt inföll han i stilla delirier men var utan feber. Under lämplig behandling blef han efter 2 à 3 veckor återställd till helsan och har återtagit sitt yrke men sover icke längre bland svinen.
Af sinnessjukdomar hafva inflammationer i ögats bindehinna och hornhinnan, de sednare ofta af traumatiskt ursprung, samt några otorrheer vanligen sviter efter skarlakansfeber varit under behandling.
Af Hudsjukdomar har som vanligt eczemet förekommit talrikast mest bland barnen, som hållits innestängda under vintern i dålig luft och sällan kommit i beröring med vatten såsom reningsmedel. Äfven ros företrädesvis i ansigtet har förekommit i spridda fall såväl under våren och sommaren som äfven under årets tvenne sista månader. Af erythema multiforme har jag sett 3 fall, 2 hos äldre personer och 1 hos ett 2 årigt barn.
Af sinnessjuka finnas inom distriktet enligt från presterskapet inkomne uppgifter inalles 68 personer, hvaraf 3 vårdas å hospital, 3 å lazarett, 2 i fattighus och de öfriga i enskilt hus. Af färska fall hafva under året hos mig blifvit anmälde 2 lidande af ursinne och 2 af tungsinne. Fortfarande klagas öfver svårighet för att icke säga omöjlighet att vid inträffande sinnessjukdom få den sjuke intagen på hospital för erhållande af ändamålsenlig vård.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar enligt formulären 5 och 7 i Sundhets Collegii cirkulär den 31 Augusti 1874.
Se Bilagan Litt A!

3:o För den allmänna sjukvården vidtagne åtgärder
a) Sjukes afskiljande från friska; sjukrum; sköterskor; utrymda bostäder tillsyningsmän m.m.
Vid de under året för nervfeber och difteri företagna tjensteresor hafva de isolerings åtgärder, som kunnat anordnas, hufvudsakligen bestått i förbud för de sjuke att emottaga besök af sådana personer som endast af nyfikenhet eller gammal vana velat göra påhelsning och kommunalordföranden har blifvit tillsagd att vaka öfver de gifna föreskrifternas efterlefnad, men med den lamhet och liknöjdhet, vederbörande visa i fråga om tillämpning af helsoregler, är säkert, att när läkaren vänder ryggen, samlas de bortvisade grannarne och slägtingarne som förut hos den sjuka familjen, tills de genom dödligt insjuknande af en eller annan bland dem sjelfva fått praktiskt erfara förmågan hos smittosamma sjukdomar att sprida sig. Att i enskilda familjer isolera de sjuke från de friske medlemmarne har vanligen varit omöjligt, ofta af det enkla skäl, att endast ett enda rum funnits i huset. Bättre kan man genomföra öfriga sundhetsregler i afseende på snygghet inom och utomhus såsom undanskaffande af födoämnen ur sofrummen, nedgräfning af exkrementer och andra de sjukes uttömningar, blötläggning af kläder, rummens skurning; svafling och vädring etz. Någon gång har varit nödigt, då en hel familj varit af sjukdom angripen, anskaffa serskilt sköterska.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande.
Oseden att anställa gästabud vid begrafningar fortfar såsom förut, i det vanligen sjelfva begrafningsdagen den aflidnes slägtingar undfägnas och grannarne inbjudas dagen derefter, oafsedt om sjukdomen varit smittosam eller icke. Någon gång om vederbörande varit medellösa eller mottagliga för gifna varningar, har det varit möjligt vid i smittosamma sjukdomar aflidne personers jordande utesluta onödigt följe och inskränka kalasandet efteråt i den dödes hem. Vid ståndpersoners begrafning sker visserligen folksamlingar såväl af inbjudna som nyfikna åskådare, men oftast åtskiljas gästerna vid grafven efter städernas sed, och endast de närmaste slägtingarne återvända till sorgehuset. Oseden att med dyrbara kransar hölja kistan har icke bland allmogen blifvit upptagen.
c) Instäld skolgång
I allmänhet hafva Folkskolorna hållits öppna under den vanliga tiden och skolgången fortgått utan afbrott. Endast i Flo och Edsvära socknar hafva skolorna varit stängda för den inom dessa socknar utbrutna difteri sjukdomen nemligen 2 à 3 veckor i den förstnämde och 14 dagar i den sednare. För gängse kikhosta hade nog varit skäl att inom flere socknar inställa skolgången.

4:o Allmänna helsotillståndet under året
Oaktadt under nästan hela året helsofientlig väderlek varit rådande: sen vår med stark blåst, kall sommar, regnig höst och barvinter, kan man likväl icke klaga öfver synnerligen stor sjuklighet, åtminstone öfverskjuter icke antalet af de här behandlade det vanliga.
Till dess befordrande vidtagne åtgärder i afseende på
a) Godt vatten till dryck och matlagning
Klagan öfver vattenbrist har ingenstädes försports, nederbörden har varit riklig och flerestädes skadlig för årsväxten såväl under sådden som vid bergningstiden. De åtgärder som vidtagits för erhållande af godt vatten till menniskor och kreatur hafva varit inskränkte till några behöfliga brunnsrensningar. På flera ställen såväl vid Herregårdar som hos bönder finnas vattenledningar till ladugårdarne för kreaturens behof. I allmänhet är man icke så noga med renheten hos det vatten, som gifves kreaturen till dryck. Sålunda vattnas dessa mångenstädes i lerhålor, uppgräfda invid byggnaderna och utsatta för tillflöden af all slags orenlighet. Huruvida sjukligheten bland husdjuren på sådana ställen är större än vanligt, har jag mig icke bekant.
b) Förekommande af källors, brunnars m.m. orenande:
Brunnen har icke alltid det lämpligaste platsen med afseende på skydd för orena tillflöden, utan vid brunnsgräfningar göres mest afseende på, huruvida den kommer att ligga väl till och icke för långt från boningshusen. Den skyddas visserligen genom påförande af grus kring öppningen och bord af sten eller trä, men vid riklig nederbörd, såsom under detta år varit händelsen, nedrinner nog vatten från den blöta marken. Äfven vid islossningen, då marken ännu är frusen, nedtränger snövatten i brunnen och meddelar dess vatten en fadd eller oren smak och lukt.
c) Aflägsnande af orenlighet uti eller i närheten af boningar eller annan osnygghet.
Endast på ett ställe har jag under året anträffat höns inhyste i boningsrummet, ett torpställe i Lundby socken, der husmodren låg sjuk i nervfeber, hvarföre jag blifvit tillkallad. Genom kommunalordförandens försorg blefvo djuren utflyttade och boningen rengjord. Fjäderfä få nog ännu hos backstugusittare och torpare i de från kommunikationer aflägsne socknarne om vintern vistas i boningsrummen eller rättare sagdt rummet, enär vanligtvis endast ett sådant finnes i hela huset, men fyrfotingar såsom får och kalfvar eller grisar anträffas numera ytterst sällan i sofrummet. De beqväma matskåpen stå fortfarande inne i det gemensamma sofrummet hos såväl torpare, som bönder. Öfverallt, der de anträffas, få vederbörande matmödrar föreställningar om faran af en sådan osed, men dessa emottagas vanligtvis med misstroende, och det går trögt att få sådana smittohärdar utföste. I afseende på renligheten såväl inom som utomhus finnes ännu mycket som tarfvar förbättring. Sålunda användes bad mycket sällan af äldre om sommaren, aldrig om vintern, och äfven de små barnen badas endast undantagsvis. Rummen sopas väl emellanåt, men skuras ej i regeln och luftas icke utan genom de öppna spisarne, der sådana ännu finnas qvar, ej genom fenstern, som sakna gångjern. Dubbelfenster få sitta i året om. På husdjurens kroppsliga ans lägges icke heller mycken vigt. Hästarne ryktas sällan och nötkreaturen vanligen aldrig hos allmogen. På några Herregårdar har ladugårdskarlen sitt rum inuti eller invid kostallet. Om gödselstadens belägenhet vid infarten till gårdarne och dess irrationela skötsel har i föregående årsberättelse blifvit ordadt.
d) Olägenheter af fabrik eller annan näring på arbetares eller närboendes helsa.
Inom distriktet finnes endast en fabrik, trämassefabriken vid Nossan i Främmestads socken, som fortfarande står stilla på grund af dåliga konjunkturer för denna industri. För öfrigt finnas några garfverier och färgerier anlaggda vid strömdragen eller jernvägsstationerna. På sista åren hafva flera mejerier för smörberedning blifvit anlaggda, och komma ytterligare att anläggas sådana, sedan allmogen blifvit mera mån om sin ladugårdskötsel och insett fördelen af mjölkproduction. De uti mejerierna tjenstgörande pigorna, som måste arbeta uti kalla och fuktiga lokaler, blifva snart angripne af rheumatism under en eller annan form, så att denna handtering tyckes hafva ett bestämdt skadligt inflytande på dessa personers helsa. Binäringar idkas föga, endast något fiske i de vid Wenern och längs Nossan belägna socknar. Med husslöjd befattar sig ingen slättbonde. Uti de socknar, der ännu skog finnes, idkas något snickeri och upptimring af byggnader.
e) För helsan vådliga boningslägenheter (öfverbefolkning).
Allmogens vana att om vintern begagna ett enda rum oaktadt tillgång på flera qvarstår oförändrad. Under sista åren hafva i några skoglösa socknar blifvit uppförda s.k. gjuthus, hvilka äfven användas som bostad för menniskor. Om bland materialet till dessa användas sten, torde de såsom alltför fuktiga vara odugliga åtminstone som menniskoboningar, men byggas de endast af sand, kalk och cement, uppfylla de någorlunda sitt ändamål i synnerhet om de invändigt blifva beklädda med bräder, och torr sågspån fylles i rummet mellan ytterväggen och brädbeklädnaden. Uti de skoglösa socknarne på slätten sparas väl mycket på bränsle, och rummen kännas kalla och dragiga, utsatta, som de äro, för den der meräsedels ständigt rådande blåsten.
f) Luftvexling i rum, der större antal menniskor samlas.
I kyrkorna och skolorna åstadkommas nödig luftvexling genom ventiler, såvida nemligen dessa äro byggda under sednare år. I de gamla kyrkorna, som äro små, skumma och fuktiga, är icke sörjdt för någon luftvexling alls, utan får denna ske genom fenstrens öppnande om sommaren och om vintren genom dörren, så godt ske kan. Emellertid försvinna de gamla kyrkorna allt mer, och vanligen förena sig 2 eller flera socknar om byggandet af en gemensam. Den nya lagen om kyrkobyggnad efter fyrk lägger nu hinder i vägen för sådan sambyggnad; och antagligen komma de socknar, som hädanefter nödgas bygga kyrka, att hålla sig isolerade. Skolorna äro ännu otillräckliga för det antal barn, som deri skall undervisas, i det mångenstädes för hvarje barn icke finnes mer än 2 kubikmeter luft. Likvisst byggas alltjemt nya skolor, och de gamla ombyggas större och ändamålsenligare.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena.
Årets gröda såg temligen lofvande ut under vexttiden, men nästan allmänt klagas öfver ogynnsamt bergningsväder. Sålunda grodde den senmogna rågen och hvetet i skylarne, och hafren blef nästan öfverallt något skadad af det ständiga regnandet i September. På några Herregårdar kunde hafren icke bergas förr än snö föll i sista hälften af Oktober, då den kördes in på släddon, sådan den var. När härtill kommer, att bonden på grund af rådande tull-lagstiftning tryckes af den starka spannmålsinförseln från utlandet, så att han icke kan få sälja sin strida säd till ett pris motsvarande productionskostnaden, ja icke en gång till något pris alls, är ej underligt, om han lefver i ekonomiskt betryck och måste inskränka sig på alla sätt och så vidt möjligt sjelf förrätta sina jordbruksarbeten för att spara alla kontanta utgifter. Icke heller hemtar han läkare i onödan till sig sjelf eller sitt husfolk vid inträffande sjukdomsfall utan ser tiden an i det längsta. Så länge crediten räcker, anlitar han bankerna, men när han äfven här får afslag på sina låneansökningar och börjar blifva insolvent har han ingen annan råd än göra konkurs dragande med sig sina grannar och slägtingar i fallet. Från några kommuner uppgifvas, att dryckenskapen är i tilltagande. Det är hufvudsakligen öl och s.k. vin som förtäres och hemtas mest från de närbelägna jernvägsstationerna eller de många landthandlanderna. En lönnkrog finnes i Essunga socken och har hvarken genom kronobetjening eller kommunalnämd kunnat utrotas. I Kjedums socken har också en lönnkrog varit etablerad under året men är nu stängd genom kraftiga mått och steg af kommunalordföranden, som tillika är prest i socknen. Qvacksalveri idkas fortfarande i Essunga af en supig kärring, som äfven utlemnar medikamenter mot betalning. Arsenik har jag icke under året anträffat på obehörigt ställe.
h) Särskild för kommunen eller för visst ställe derinom antagen och faststäld helsovårdsordning.
Endast Wara kommun har egen helsovårdsordning i likhet med den för städer gällande.
i) Viten förelagda enligt §30 i helsovårdsstadgan
Ingenstädes uppgifves några viten hafva blifvit ålaggda, såsom ock få eller inga helsovårdsärenden varit föremål för respective kommunalnämders öfverläggningar och beslut.

5:o Förhållandet i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämders verksamhet för allmänna helso- och sjukvården
Ingen särskilt sundhetspolis finnes utom vid Wara jernvägsstation, der muncipalstyrelsen har allmänna helsovården om hand med egen styrelse. De respective kommunalnämderna hafva nu som vanligt varit overksamma och liknöjde för att icke säga motsträfvige i fråga om allt, som rör allmänna helsovården. Endast kommunalordföranden i Lundby, skolläraren Thedeèn, har visat något intresse för saken, i det han efter erhållen anmälan om uti socknen utbruten nervfeber jemte dertill på kommunalstämma utsedde personer gått omkring i husen och utkört i rum och kök inhyste höns och svinkreatur. Uppgifterna om allmänna helsotillståndet, hvilka af kommunalordföranderna böra före Januari månads utgång hit insändas, hafva i år ingått trögt, endast ungefär halfva antalet inom föreskrifven tid, de andra först efter begärd handräckning från Konungens Befallningshafvande. Kommunalordföranden i Åsaka behagade icke insända sin rapport förr än den 18 Mars, sedan han blifvit ålaggd vite. Äfven en och annan bland presterskapet försöker undandraga sig skyldigheten att insända uppgift på sinnessjuka enligt föreskrifvet formulär, ursäktande sig dermed, att anmälan derom af vederbörande icke blifvit hos dem gjord. Kommunalordförandernas uppgifter äro antaingliengen ytterst knapphändiga eller inga, hvadan af dessa källor intet utom de statitiska uppgifterna kunnat användas vid nedskrifvande af årsberättelsen.
b) Vaccination och revaccination
Verkställes i allmänhet af skollärarne; i Kjedum, Vedum och Näs socknar af de der anställda barnmorskor. Då intet fall af smittkoppor under året förekommit, har vaccination icke behöft verkställas på andra tider af året än den vanliga, och inga nämnvärda blifvit revaccinerade. De för år 1884 hit inkomne vaccinationsjournaler hafva blifvit granskade och jemte summarisk förteckning öfver skyddskoppympningen till Konungens Befallningshafvande den 19 Juni insände.
c) Apoteksväsendet:
Det vid Vara jernvägsstation belägna apoteket har den 14 December blifvit af mig visiteradt, och protokoll deröfver den 22 December insändt till Kongl. Medicinalstyrelsen.
d) Barnmorskeväsendet:
Som är i ett tillfredställande skick, har icke under året undergått någon förändring. Barnmorskorna Anmdbersonndtson i Levene och Kjellin i Håle hafva under året varit tjenstledige för sjukdom. Då de fleste barnmorskor äro kunnige äfven i instrumenters bruk, anlitas jag sällan vid förlossningar. Sålunda har jag under året endast 2:ne gånger varit tillkallad som accuschör och dervid verkställt en tångförlossning och en styckning vid tvärläge, der vändning hade blifvit försummad.

hvaröfver berättelser af barnmorskorne afgifne blifvit af mig granskade och tid efter annan till Kongl. Medicinalstyrelsen insände.

6:o Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande
a) För helso- och sjukvården. Embetsresor.
1. Till Flo socken den 10 April för difteri
2. Till Tråfva Sven Andersgården den 16 April för nervfeber
3. Till Flo socken den 18 Maj för difteri
4. Till Flo socken den 23 Maj för difteri
5. Till Flo socken den 18 Juli för difteri
6. Till Önums socken den 30 Juli för nervfeber
7. Till Önums socken den 10 September för nervfeber
8. Till Karstorp i Edsvära socken den 13 September för difteri
9. Till Bäckebo och Östergården i Naums socken den 7 December för nervfeber,
hvaröfver protokoller blifvit till vederbörande myndigheter insände.
b) För medicolegala ändamål.
1. Besigtning af liket efter Hemmansegaren Johannes Magnusson från Baltorp i Åsaka socken den 9 Mars. Död genom stora kroppspulsåderns afskärande under sinnesförvirring.
Protokoller insände den 16 Mars.
2. Besigtning af liket efter Hemmansegaren Peter Magnusson i Täng Måns Håkansgården den 15 Maj. Blodutådring inom hufvudskålen orsakad af yttre våld. Protokoller insände d. 19 Maj
3. Besigtning af liket efter Undantagsmannen Johannes Andersson i Foglum Skräddaregården den 3 Juli. Sjelfhängd. Protokoller insände d. 9 Juli
4. Besigtning af liket efter Soldaten Anders Kask i Wedum den 18 Augusti. Spräckt nackben med blodutådring inom hufvudskålen efter yttre våld. Protokoller insände den 24 Aug.

7:o Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagde examina eller vederbörligt förordnande äro till läkarekonstens utöfning berättigade
Undertecknad, Provincialläkare
b) Veterinärer
C. F. Andersson i Wara
J. A. Kjellman i Grästorp
hvardera aflönad med 200 kronor af Hushållningssällskapet
c) Tandläkare, medhjelpare och lärlingar
Inga
d.) Fältskärer ämnessvenner och lärlingar.
Inga
e.) Apoteksföreståndare, provisorer och elever
Fritiof Lillja, Apotekare i Wara enligt privilegiibref af den 23 Augusti 1879.
Albert Gustaf Gjertsson, Pharmacie Studiosus, hitflyttad i September.
f.) Barnmorskor.
Maria Alsterberg för Wånga, Edsvära och Qvänums socknar. Lön 182 kronor 15 öre 22 1/2 fot råg samt dessutom för hvarje förlossning, antingen hon tillkallades eller ej, 1 à 4 kronor af bönder, 50 öre af torpare.
Maria Andersson för Larfs pastorat. Lön 303 kronor 75 öre samt 50 öre à 1 krona för hvarje förlossning, der hon biträder.
Maria Öst för Ö. och W. Bitterna samt Wedum. Lön 350 kronor samt frivillig ersättning, då hon anlitas.
Ingrid Andersson för Lekåsa och Åsaka socknar. Lön 220 kronor samt för hvarje förlossning 1 à 2 kronor af bönder 50 öre af torpare och soldater.
Annika Eliaedotter för Essunga socken. Lön 100 kronor, 31,5 fot spannmål, hälften råg och hälften hafre, frivillig afgift vid hvarje förlossning.
Maria Svensson för Ryda pastorat. Lön 250 kronor samt 1/2 à 3 kronor vid hvarje förlossning.
Sofia Nyström för Främmestads pastorat. Lön 250 kronor samt 2 kronor för hvarje förlossning.
Christina Wänström för Skarstads pastorat. Lön 250 kronor samt 2 à 5 kronor för hvarje förlossning.
Anna Amberndtsson för Levene pastorat. Lön 200 kronor samt 3 kronor för hvarje förlossning; tjenstledig för sjukdom sedan Maj. Vikarie Augusta Skogsberg.
Christina Johansson för Tengened och Flo. Lön 200 kronor samt 3 kronor vid hvarje förlossning.
Brita Häggblom för Hyringa, Malma och Lägnums socknar. Lön 300 kronor.
Johanna Löf för Näs socken. Lön 250 kronor samt särskilt arvode minst 1 krona för hvarje förlossning uppgående till 75 kronor per år.
Inga Kjellin för Särestads pastorat utom Bjärby. Lön 25//0// kronor, fri bostad med kålgård, 50 kronor till ved, 75 öre à 3 kronor för hvarje förlossning. Tjenstledig för sjukdom sedan September. Vikarie Thilda Maria Gustafsdotter.
Maria Andersson för Thuns pastorat. Lön 316 kronor 90 öre, samt minst 1 krona för hvarje förlossning.
Alla dessa äro examinerade äfven i den instrumentala förlossningskonsten. Dessutom finnas vid Wara jernvägsstation bosatte 2:ne privatpraktiserande, i den instrumentala förlossningskonsten icke examinerade barnmorskor nemligen
Anna Brita Warlund
Kajsa Andersdotter.
g) Vaccinatörer deras namn och aflöning.
J. A. Odelius för Wånga. Lön 10 kronor
N. Svensson för Qvänum. Lön 7,50 kronor
J. A. Lundqvist för Edsvära- Lön 6 fot hafre.
A. G. Carlén för Larf. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Thorsell för Tråfva. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. Ternström för Lengjum och Väsby. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. G. Thedeén för Lundby. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Hagström för Ö. Bitterna. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
Albert Hultén för W. Bitterna. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
Maria Öst för Wedum. Lön ej uppgifven.
K. J. Lidsell för Eling. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
A. J. Lindroth för Åsaka. Lön 67 öre för hvarje vaccineradt barn af Hemmans- och lägenhetsegare, 33 öre af de andre.
O. A. Lindgren för Essunga (norra delen). Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
J. E. Sjölin för Essunga (södra delen). Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
J. Örtendahl för Lekåsa. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
C. J. Berlin för Foglum. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn^x
J. Lönngren för Ryda och Halfås. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
Maria Svensson för Kjedum. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
St. Westberg för Naum. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
L. Lindstrand för Främmestad och Bäreberg. Lön 37 öre för hvarje vaccineradt barn.
J. Kihlberg för Skarstad, Wara, Önum och Hellum Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Ålander för Levene och Long. Lön 25 à 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
Alb. Ljungström för Sparlösa. Lön 25 à 50 öre för hvarje vaccineradt barn.

^xAug. Hägardt för Kyrkås. Lön 25 öre för hvarje vacc. barn.

J. Fremling för Tengened. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
O. Sandholm för Trökörna. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. Johansson för Hyringa och Lägnum. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Bolinder för Malma. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
Th. Söderberg för Flo. Lön en årlig kollekt, samt 50 öre för hvarje vaccineradt barn
E. Forssén för Åhs och Sahl. Lön 16 kronor 80 öre.
Hanna Johansson för Näs socken. Lön 6 kronor samt 50 öre för hvarje vaccineradt barn
S. Nilsson för Thun, Friel och Karaby. Lön 25 öre för hvarje vaccineradt barn
J. Rhodin för Särestad och Bjärby. Lön 25 à 50 öre för hvarje vaccineradt barn
P. Lindblad för Flakeberg. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn
A. Fredsell för Håle. Lön 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
E. Lindholm för Täng. Lön 50 för hvarje vaccineradt barn.
h). Qvacksalvare
Inga nya hafva tillkommit, så att veterligen finnes ingen mer än den i föregående årsberättelse omnämda Christina Mårtensson i Essunga, som icke gör mycket väsen af sig.

8:o Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstretiska operationer af intresse
Har jag inga att anföra af betydenhet. Se Bilagan Litt. B!

9:o Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård samt andra med allmänna helsovården sammanhang egande ämnen, som böra anses komma till allmän kännedom, men icke äro under ofvanstående rubriker hänförlige
Desamma som i föregående årsberättelser blifvit omnämde. Dödligheten bland de späda barnen har under året varit 9,56%, sålunda ringa i jemförelse med det Skaraborgs län tillkommande talet 12,31%.

Lilla Wästorp, Wara
den 30 Mars 1886
A. Grenander
Provincialläkare.

Bidrag till kännedomen om de i menniskans tarmkanal förekommande intestinaldjur
Hösten 1884, då jag esomoftast besökte Hedåkers herregård för skarlakansfeber, hvari egarens trenne barn lågo sjuke, infann sig en dag hos mig en af godsets stathustrur i ärende att aflägga sin tacksägelse för den välgörande medicin, jag någon tid förut för henne utskrifvit, efter hvars bruk hon blifvit återställd till helsan. Gumman, som laborerat med en magkatarr, hade fått recept på något alkaliskt amarum jemte dietiska föreskrifter. Sjelf ansåg hon sitt lidande hafva förorsakats af mask, hvaraf en stor mängd (enligt hennes uppgift "en hel göpne" = quantum vola utruisque menes capi et comprehendi potest) en natt under kolikplågor med några tätt på hvarandra följande öppningar afgått i nattkärlet, såsom hon hade tillfälle konstatera, när hon om morgonen vid full dager tog öppningarne i betraktande. På förfrågan huruvida dessa maskar utgjordes af de vanliga spol- eller springmaskarne, förnekade hon detta och uppgaf sig aldrig förr eller sednare sett eller hört omtalas dylika djur. Exkretet hade hon utkastat på marken, men lofvade mig att söka få tag i några af djuren och lemna mig vid nästa besök till påseende äfvensom noga observera sina uttömningar, om deri möjligen vidare skulle förekomma dylika snyltgäster. Hon höll också ord, och då jag några dagar derefter gjorde ett besök på Hedåker, infann hon sig åter medförande några hundrade larver, som hon hopsamlat från de utkastade öppningarne; deremot hade icke vidare några maskar visat sig i hennes afföringar, som alltsedan varit normala. Vid betraktande af larverna visade några bland dem rörelser i hufvudändan, hvarför jag upplockade ett tjogtal bland de lifligaste och inlade bland fuktig mossa i en metalldosa, som jag stoppade i byxfickan. Här förpuppades de snart, och sedan jag 5 à 6 veckor dagligen burit dosan på mig, fann jag en dag vid dess öppnande en grön glänsande fluga framkläckt, som jag skyndade att kloroformera på en serskilt liten flaska. Sedermera framkommo ur pupporna dag efter annan 3:ne dylika flugor; de öfriga pupporna blefvo sterila. Genom den kände entomologen Prof. A. E. Holmgren i Stockholm har jag fått flugorna såväl som larverna bestämda att vara den öfverallt i Sverige förekommande Masca polita (Linné) = Sargus politus (Fellin) = Chrysomgia polita (Zetterstedt). Holmgren tror emedlertid icke, att larven till denna flugart normaliter tillbringar sitt lif i Westgöthamagarna. Det tror jag icke heller, men någon gång såsom nu synes den der kunna förekomma, ehuru jag icke någorstädes i den litteraturen, hvarpå jag har tillgång, funnit sådant omnämnas. Saken kan förklaras på så sätt, att gumman, som har dåliga tänder, förtärt kött, hvari flugan laggt ägg, och utan att söndertugga födan, nedsväljt stora köttstycken, i hvars gömmor äggen utan mehn af den sura magsaften kunnat passera ventrikeln och sedermera utvecklat sig längre ner i tarmen.

Lilla Wästorp, Wara
den 30 Mars 1886.
A. Grenander
Provincialläkare.

BACK



Copyright © Bertil Grenander.